Dahlström funderar och flanerar/Påskafton

Jag är en pedagogisk hopplöshet. Nu i påsk bor jag inte hemma. Och där jag är råder andra regler än de jag är van vid. Man ska, till exempel, tömma tvålkoppen i badkaret på vatten när man plaskat färdigt, det går inte för sig att sätta upp fot med sko för snörning på soffkanten, jag bör inte blanda kött och grönsaker i samma stekpanna och sängkläderna ska vädras varje dag. Regelboken är tjockare än så men jag tycker det räcker med dessa exempel. Nu är det förstås så att jag tycker att man ska ta seden dit man kommer och jag försöker göra så gott jag kan. I går förmiddags släpade jag därför ut sängkläderna på balkongen och såg förnöjt hur de fladdrade i vinden och blev vädrade och fina. Tills ett av lakanen plötsligt fylldes som ett segel, lyfte och svävade bort över hustaken. Av detta blev jag så stressad att jag i hastigheten satte upp min fot för att snöra gympadojan på soffbordet och välte ner skålen med frukt och påskgodis. Efter någon timmes letande hittade jag lakanet på en balkong några hus längre bort. Jag lyckades lista ut vem som bor i lägenheten till balkongen men de var (är?) förstås inte hemma. De firar väl påsk i Skövde, eller så. Och de står inte i telefonkatalogen. Kommer ni hem och hittar ett lakan på er balkong så vet ni vems det är. Min återkomst till min tillfälliga bostad blev tung. Men tack och lov finns det massor av humor mellan väggarna. Jag kände mig så klart dum som en spånkorg men efter att vi sjungit den glada påsksången om Gullefjun med "Hunden" som bas blev livet sådär härligt igen. Som det ska vara i påsk. När jag lite senare på eftermiddagen tagit mig ett bad och badrummet inspekterades då flöt förstås tvålen som vanligt i sin skål. Då blev jag försiktigt upplyst om att det numera finns flytande tvål speciellt till mig. En liten smart vink, så där på dagisnivå. Jag hade inte sett någon flytande tvål - mer än den som guppade i tvålkoppen. Fast jag brukar ju inte bada med glasögonen på, försökte jag försvara mig. Det var då jag fick höra att jag var ett hopplöst pedagogiskt fall - eller var det en pedagogisk katastrof? Nåja, nu (alltså i går) ska jag återvända dit och äta sparris med smör, lammfärsstubbe med hela ägg inuti och hemlagad crème caramel. Med lite kaffe och några chokladbitar till det tror jag nog att påsklugnet åter ska lägra sig över min tillfälliga boning... Ha en fortsatt skön påsk! Kåssör, Robert Dahlström" BORDER="0"Kåssör, Robert Dahlström Robert Dahlström, 0411-645 53 robert.dahlstrom@allehandasyd.se