Dahlström funderar och flanerar/Onsdag

Det var Pippi som lärde mig läsa. Eller, rättare sagt, Astrid Lindgren. Jag minns inte riktigt varför eller hur det kom sig men jag har ett bestämt minne av att jag sitter på sängen hemma och läser Pippi Långstrump och skrattar så jag kiknar. Jag hade precis börjat skolan och med hjälp av Pippi-boken lärde jag mig läsa i ett nafs. Mitt nästa läsminne av Astrid Lindgren är när Bröderna Lejonhjärta kom. Då pluggade jag i Lund och bodde i ett litet studentrum hos en kvinna som sedermera blev mamma till min dotter. Jag vet inte varför vi köpte Bröderna Lejonhjärta men jag minns att jag läste den i ett sträck medan tårarna rann i strida strömmar. För något år sedan försökte jag läsa om den första Pippi-boken. Den som jag tyckte så otroligt mycket om när jag var liten. Men det fungerade inte alls. Jag tyckte den var tråkig och förstod inte alls vad jag haft så roligt åt när jag läste den som barn. Det betyder förmodligen att jag tappat det mesta av min barnslighet och blivit en väldigt vuxen, allvarlig och trist figur. Suck. Men jag kan se filmerna baserade på Astrid Lindgrens böcker hur många gånger som helst. Favoriten är Bröderna Lejonhjärta som jag nog sett 20-30 gånger. Första gången på bio under samma tårflöde som när jag läste boken första gången. En annan höjdare är Ronja Rövardotter som jag nyligen njutit av några veckor på TV. Den kan jag också se hur många gånger som helst. Vilket gäng! Inte minst Allan Edwall, som ju ej heller finns bland oss längre. Självklart blev kombinationen Astrid Lindgren och Tage Danielsson ett väldigt fruktbart möte. Numera ser jag Astrid Lindgrens böcker som ett slags "drömtillvaro-böcker". Livet i hennes böcker är precis som man vill att alla barns uppväxt ska vara. Så fullständigt befriat från vuxenvärldens traumatiska händelser. Vem skulle inte vilja ha en sommar på Saltkråkan? Eller bo granne med Pippi Långstrump? I hennes värld är till och med de usla tjuvarna snälla innerst inne. Fast i Bröderna Lejonhjärta finns både sjukdom, förtryck och grymheter. Dock dominerar det ljusa hoppet och det goda vinner förstås i slutet. Den boken är egentligen rätt vuxen, måste prova och läsa om den någon kväll framöver. Astrid Lindgren har gått till vila efter 94 strävsamma år. Det var lätt att lära sig läsa med Astrid och Pippi som lärare... Klart vi hörs! Kåsören Robert Dahlström."Kåsören Robert Dahlström. Robert Dahlström, 0411-645 53 robert.dahlstrom@allehandasyd.se