Dahlström funderar och flanerar/måndag

Jag tycker det är bra att våren har väntat lite innan den drar igång på allvar. Jag har ju legat sjuk och inte riktigt hunnit med så i år passar det med lite försening. Vårstädningen är inte färdig och innan dess kommer det inte in några penséer i min lägenhet. Men ännu är det många timmar kvar på söndagen så det ska nog bli en hel del gjort i det sköna solskenet. Jag såg på Sydnytt i fredagskväll där en känd naturmänniska var i Fyledalen och letade efter vårtecken. Till min häpnad hävdade naturmannen att snödroppar och vintergäck inte räknas som vilda vårblommor eftersom de är inplanterade i trädgårdar som de sedan rymt från. Frågan är då hur länge, och i vilken omfattning, en trädgårdsblomma ska växa vilt innan den blir accepterad som en svensk vårblomma? För mig kommer även fortsättningsvis snödroppar och vintergäck att vara vårblommor när jag möter dem i backar och snår - likaväl som hästhov och vitsippa - men de är kanske också importerade? Synpunkter? I fågelvärden förefaller det vara enklare. Både kanadagås och fasan räknas som svenska fåglar även om de också är inplanterade. Och snart kommer tranorna! Det här med att pråla med lånta fjädrar har också en komisk sida. En man som kallar sig Lars berättar om när han blev bilmekaniker utan att veta något om bilar. Han var själv på besök i verkstaden som kund och eftersom han var ledig hade han jobbat i trädgården och bar därför en ganska skitig overall. Han stod och väntade på den riktigt bilmekanikern när en dam kom in och sade, helt självklart; "Kan du hjälpa mig, jag får inte igen motorhuven"? Lars nickade och följde med ut och lyckades efter ett visst mått av våld få igen motorhuven. Damen tackade och frågade vad det kostade men Lars var på gott humör och slog ut med armarna och förklarade att det var gratis. Det var hans korta karriär som bilmekaniker. Själv har jag en gång lekt vinspecialist eftersom jag råkade hamna bredvid två gubbar som var lite väl pretentiösa över sina vinglas. De ville absolut visa hur mycket de kunde. Alltså spelade jag med och ljög ihop en massa om olika druvor, kalkrik mark, särskilda vingårdar och söderläge och sånt som jag läst i mattidningar. De var så uppfyllda av sig själva att de inte genomskådade min bluff... Vi hörs! Robert Dahlström, 0411-55 78 53 robert.dahlstrom@allehandasyd.se