Dahlström funderar och flanerar/Måndag

Det har varit en väldigt händelserik helg. Min kära dotter mailade och påminde mig om att hon snart fyller 20 år. Det fick mig förstås att känna mig väldigt gammal och sedan blev jag sur - vadå? tror hon inte att jag kommer ihåg hennes födelsedag? Hon bor på annan ort i Sverige så hon läser inte detta vilket är tur enär jag då hade varit ännu mer pinsam än jag redan är i hennes ögon. Vad i hela fridens namn ger man till en dam som fyller 20 år. Vad gjorde jag själv när jag fyllde 20? Vad fick jag? Inte en aning. Suck, så gammal är jag alltså... Tack och lov var jag på en oerhört trevlig fest i lördagskväll som skingrade tankarna - sannolikt för flera dagar framöver, känns det som just nu. Festarrangörerna hade fixat ihop årets hittills mest ambitiösa sällskapslek - en lokal, skånsk variant av tv-programmet På spåret. Vår uppgift var att identifiera tolv skånska orter med hjälp av en videofilm. Som moment två i aftonens lek handlade det om Melodifestivalen - vi skulle lyssna, pricka in artist och årtal. Behöver jag berätta vilken succé det blev? Vilket tumult! I vanlig ordning kaxade jag upp mig rejält och förklarade för alla att jag självklart skulle vinna. Till höger om mig satt en klurig norrman, honom beklagade jag - vad vet en norrman om Skåne? Han tog det väldigt bra. Jo. Vem tror in vann? Norrmannen hade en kartbok bakom pannbenet. Och viss hjälp av en kvinnlig fotograf. Jag, och min partner, missade en ort och det räckte för att förlusten skulle vara total. I det gänget var det enbart alla rätt som gällde. Vi missade Hässleholm. Och det jag har sett av Hässleholm rättfärdigar missen. Är inte Hässleholm och Ängelholm Skånes tråkigaste städer? Det allra värsta är att på videofilmen ser man namnet "Hässleholm" klart och tydligt på en dörr - vilket alla övriga festdeltagare ivrigt berättade för mig. "Hur kunde du missa det? Ha, ha." Nåja, i slutänden vann jag ändå. Jag gick till festen med en säger en gaständare och kom hem framåt morgonen med tre stycken i fickorna. Fast de måste jag lämna tillbaka när jag är klar med den här texten. Och så vaknade jag klockan ett och fann att klockan var två. Kvällstidningarna har frossat i att vi inte vet hur man ska flytta klockans visare - vi ska tänka på att nu flyttar vi ut - alltså fram- trädgårdsmöblerna, det är ju snart sommar. Så korkat. Vad gör vi som varken har trädgård eller trädgårdsmöbler? Som vanligt? Robert Dahlström, 0411-55 78 53 robert.dahlstrom@allhandasyd.se