Dahlström funderar och flanerar/Måndag

En av de härligaste syner jag kan uppleva är att se Hunden forsa fram över öppna fält med öronen och tungan flaxande. Och se hur hon plötsligt stannar upp, fixerar något och är otroligt koncentrerad och alert och så vacker att man dånar av beundran. Jo, jag vet, jag är part i målet men att se en hund njuta av livet och friheten är väldigt vackert. Man riktigt känner hur skönt det är för henne att sträcka ut ordentligt, ta långa rejäla steg och bara springa fortare och fortare. En annan stor njutning är den första fikan utomhus och den begick vi i lördags i backen bakom Tjörnedalagården ute i Baskemölla. Det är som varmkorv på en fotbollsmatch, aldrig smakar en kopp kaffe så gott som i en backe i marssolen. Ytterligare en stor njutning (ja, det har varit en sådan helg...) är att gå längs ett nästan blankt hav med Stenhuvud i bakgrunden och fundera över märkliga stenformationer, glädjas åt tre nyanlända gravänder och se skönheten i strävsamma flugfiskares rörelser i deras jakt på en blank och fin havsöring. På hemvägen plockade vi upp ett fång avklippta äppelträdkvistar som förhoppningsvis kommer att blomma i mitt rum om ett tag. En bit Österlen i mitt hem. Och överallt dessa fantastiska mattor av vintergäck och snödroppar! Nu är det inget snack om saken - våren är här! På kvällen vann fel låt schlagertävlingen fast det tycker nog inte Bert Karlsson som flinade belåtet. Vi röstade på tre låtar, inte för att vi tyckte musiken var bra utan av skäl som att en kompis till mig varit tillsammans med en av damerna, att ett bidrag lyckades sticka ut en aning i den annars utslätade och trista schlagersmeten och att de unga töserna hade tuffast kläder av alla. Skäl så goda som några. Men en sak irriterade, stundtals var det omöjligt att komma fram och avlägga rösten. Upptaget, upptaget. I dessa moderna tidevarv borde det inte vara omöjligt att ha kapacitet nog för att ta emot alla samtal. Hoppas inte insamlingen till världens barn blev lidande av det. Och på söndagsmorgonen vaknade jag först av en blöt hundnos i ena örat, sedan av doften från nybryggt kaffe och solen strålade in genom fönstren och livet var så där otroligt skönt och romantiskt och ljuvligt som livet kan och ska vara lite oftare än det är. Och Saddam och Bush var långt, långt borta och en lycklig hund satt tålmodigt och väntade på sin lilla bit av frukostbordets härligheter... Vi hörs! Robert Dahlström, 0411-645 53 robert.dahlstrom@allehandasyd.se