Annons
Nyheter

Dahlström funderar och flanerar/Måndag

Sovjetunionen var inte särskilt färgbeständig
Nyheter • Publicerad 10 november 2003

När jag kom ut på gatan i går eftermiddags, på väg till tidningen, stod Herr Saxell där. Han skakade på huvudet och berättade att han generöst föreslagit hustrun Jenny att köra hem några ungdomar, som bodde en bit ut, medan han hoppade av i stan och skulle gå hem. Dock glömde han att hans husnycklarna satt på samma nyckelring som bilnycklarna. Därför vankade han av och an. Även omtanke och vänlighet har ibland sitt pris. I lördags var jag på fest och åt en formidabel hjortstek. Festen var i en Boliviaförenings regi och sällan har det varit så trevligt att stödja ett lands folk. Många frågade om jag skulle skriva om festen men min sedvanliga diskretion gör att jag blott nämner hjortsteken. Och eftersom vi inte är den typen av tidning tänker jag ej heller berätta mer än att det gick vådligt vilt till med kända skådespelare, konstnärer och politiker. Dock inte en enda dokusåpastjärna. Vi rör oss trots allt i den lilla världen. Ute i den stora världen blir man lurad. Härom veckan köpte jag en jättefin t-shirt i Prag med namnet på en känd motorcykel och under varumärket stod det Mocba, USSR, alltså Moskva, Sovjetunionen. Barnslig som jag är tyckte jag det var en kul t-shirt och i lördags skulle jag tvätta den för att få bort den där lite obekväma nykänslan. T-shirten blev ren men all den röda färgen försvann från motorcykelmärket. Enligt försäljaren var tröjan original från den kommunistiska tiden och håller inte ens den röda färgen för en enda tvätt då förstår jag varför kommunismen gick under. Nåja, den kostade bara en knapp hundralapp (jag blev så exalterad över tröjan att jag glömde pruta så försäljaren gick självmant ner 50 tjeckiska kronor, från 300 till 250) och texten är ju kvar och låt oss fortsätta tro att den kommer från Sovjettiden. När man varit på en bra fest får man märkliga matvanor dagen efter. Den där dagen-efter-känslan är inte helt oäven, sinnena förstärks och både kropp och själ blir lite mer mottagliga. Särskilt om man varit på ett "redigt" ålagille. Jag missade ett gille när vi var i Prag och nu får jag vänta ett helt år innan det är dags igen. Ålagillen är högtstående kultur men smaken i munnen dagen efter är dock inte att leka med. Så är det inte idag men ett visst sug efter en pizza börjar göra sig märkbar. Och en ytlig amerikansk actionfilm på video. Och läsk och lite smågodis. Vissa söndagar är väldigt goa i all sin enkelhet. Som vanligt? Robert Dahlström, 0411-55 78 53 robert.dahlstrom@allehandasyd.se

Robert Dahlström robert.dahlstrom@allehandasyd.se
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons