Dahlström funderar och flanerar/måndag

Jaha, nu är vi inne i augusti. Den stora semestermånaden ute på kontinenten även om det har ändrats till förmån för flexibilitet även där. Det var ju länge sedan vi hade så kallad industrisemester i juli i Sverige även om en del envisas fortfarande. Vi kan alltså räkna med fortsatt god tillgång på turister och fortsatt trängsel på serveringar och gågator. Och det tycker vi ju om. Om blott tre-fyra veckor sitter vi här ensamma igen och skådar vår navel. Jag fick ett tänkvärt mail från K-Å som menar att om restaurangägarna och andra som serverar mat och dryck fortsätter med sin höga prispolitik så fort de ligger i ett område som har gott om turister så behöver jag inte längre bekymra mig över trängseln. Han nämner som exempel stekt sill med potatismos för 125 kronor och betraktar det som ett rån. Han nämner också att samma utveckling kunde ses på den spanska solkusten för några år sedan där priserna for i höjden med effekten att turisterna uteblev. Där gjorde man gemensam sak och fick ner prisnivån och nu är det något så när hyfsat även om det fortfarande är stor prisskillnad mellan kusten och några mil upp i landet. Jodå, K-Å, jag håller med dig. Jag är ytterst sällan ute och äter - hittills i sommar har det bara hänt en gång i Sverige. Skälet är just att det är så dyrt. En enkel middag för två med lite vin och kaffe går lätt loss på mellan 6-800 kronor. Nu snackar vi om restauranger med traditionellt kök, inte specialställena som pizzerior, kinarestauranger och liknande, där är det något billigare. Och jag vet att det inte handlar om att restaurangägarna tar ut oskäliga vinster, det är helt enkelt jäkligt dyrt att driva ett restaurangföretag i Sverige. Det är alltså först och främst en politisk fråga. Över till en annan sommarfråga: Varför får man inte bada med hundar i havet? Jag kan inte förstå detta märkliga förbud. Det är ju bara hur mysigt som helst med en plaskande och simmande hund. Vad är vi rädda för? Att hunden ska kissa i vattnet? Nej, nej, det är inte hundar som gör det. Att hunden ska förorena vattnet på något annat sätt. Nej, nej då vet man inte hur hundar fungerar. Är vi rädda för att hundens hår eller kropp ska förgifta vattnet eller är vi rädda för att hunden ska drabbas av något slags vansinnesanfall av vattnet? I lördags såg jag en labrador som dök och plockade stenar på botten och det var den dagens behållning. Snacka om lycklig hund! Gärna fler hundar på stranden. Vi hörs! Robert Dahlström, 0411-55 78 53 robert.dahlstrom@allehandasyd.se