Dahlström funderar och flanerar/Lördag

Jag blev spådd i handen av en zigenerska i Barcelona. Det var inte alls dumt. Jag kände henne inte men hon påstod att hon var född i Triana, zigenarstadsdelen i Sevilla, och det räckte för mig. Jag var dessutom lite uppsluppen efter en god lunch och accepterade därför hennes erbjudande. Självklart, måste man ju säga, förutspådde hon ett långt liv, stor rikedom och massor av kärlek. När jag frågade om hon inte kunde se lite mer i detalj - när ska jag, till exempel, få allt det där guldet - tittade hon menade på de två euros hon redan fått. När jag lade upp ytterligare två euros svarade hon att jag mycket snart skulle bli oförskämt rik. Det låter bra och därför har jag köpt två trisslottor som vi ska skrapa i helgen. Jag har redan köpt hem skumpa för att fira den fantastiska händelsen som ligger framför mig. Nåväl. Det är uppenbart att ens lycka i en spåkvinnas ögon ligger i hur mycket pengar man lägger upp. Desto fler euros desto större lycka. Jag frågade spåkvinnan om hon verkligen själv trodde på vad hon sade? Om hon trodde sig om att kunna se något om människors framtid i deras händer och om hon i så fall medvetet ljög för att inte göra folk ledsna. "Ibland ser jag att folk inte har någon framtid. Men det ser jag inte i händerna", svarade hon med ett förvånansvärt vitt leende med tanke på hennes ålder. "Och jag ser att du är en lycklig människa..." Det är ju sant och därför bjöd jag henne på kaffe och konjak. Men min vän, Broder G, ville inte bli spådd, trots enträgna försök från både spåkvinnan och mig. "Roberto, vi klarar inte av så mycket rikedom på en och samma dag", svarade han stillsamt. Zigenerskan skrattade stort. Härom dagen slängde jag ut en fråga om det holländska flygbolaget KLM har Europas sämsta flygmat och jag har fått en del svar. Alla håller med mig. På en två och en halv timmes flygning från Amsterdam till Barcelona fick vi en svampig sandwich med antingen ost eller kyckling. Den smakade som en wettexduk. På den förvisso kortare trippen mellan Köpenhamn och Amsterdam fick vi en skiva sockerkaka. En läsare, Herr Carl R, blev så förbannad på KLM:s mat han skrev ett brev till dem och klagade. Svaret, som jag läst, är en uppvisning i intetsägande nonsensformuleringar som att de är evigt tacksamma för att Herr Carl R hörde av sig och så vidare... Kan vi utse KLM till sämsta flygmatsbolag eller har ni några andra förslag? Ha en trevlig helg! Kåssör, Robert Dahlström" BORDER="0"Kåssör, Robert Dahlström Robert Dahlström, 0411-645 53 robert.dahlstrom@allehandasyd.se