Dahlström funderar och flanerar/Lördag

Att göda gorillan till orörlighet var således vårt mål och vi gick in för det med stor entusiasm. Gorillan satt under ett fikonträd i familjen Cousteaus trädgård och liknande mest en gammal kejsare. Lite luggsliten men ändå med en viss resning och fortfarande nyfikna ögon. Jaques Cousteau däremot tycktes bli mindre för varje dag och han skrattade inte längre. Han gick surmulet till sin båt på morgonen och gick lika surmulet hem igen framåt kvällen. I vårt gäng på Hotel de la Plage fanns flera av den lilla byns affärsidkare och vi hade snart dragit in samtliga bagerier och andra matbutiker i vår konspiration. Särskilt intressant var alla överblivna kakor, feta bakverk och gammalt bröd men vi tog vad vi fick. Varje dag, när Janie försvunnit i sin bil till Arles ,där hon arbetade, och Jaques dragit ut på sjön, lastade vi av lådvis med mat till gorillan i trädgården. Han mumsade förnöjt i sig allt vi serverade. Och blev allt fetare och fetare. Snart var hela byn engagerad i övergödningen av gorillan och det var mer än en som smög en fet korv eller en maffig kaka över staketet. Efter några månaders utfodring var gorillan fet och uppsvälld som en spärrballong. Han rörde sig motvilligt och satt mest och sov när han inte åt. Vi ansåg tiden vara mogen för att slå till. Jaques närmaste kamrater invigde honom i vår plan, han skulle lugnt gå till Hotel de la Plage när han var klar med dagens arbete. Ingen gorilla skulle komma och störa. Och så blev det. Jaques gick till caféet och stannade länge. Även så gjorde han nästa kväll och nästa kväll. Den tredje kvällen höll jag vakt utanför Cousteaus trädgård och blev vittne till en synnerligen ojämn dragkamp. Lilla Janie stod och drog och slet i gorillan som inte ens gitte resa sig upp. Att få honom på kamphumör var förstås helt omöjligt. En kväll några dagar senare kom Janie in på caféet och ställde sig sidan om sin Jaques och beställde in en pastis. En ängel gick genom rummet och vi höll alla andan. Plötsligt puffade hon Jaques i sidan och log och han log tillbaka. Efter en stund försvann de tillsammans. Numera kommer inte Jaques till caféet varje kväll men när han kommer är det tillsammans med Janie. Det lär fortfarande pågå en juridisk tvist mellan Cousteaus och cirkusen - gorillan blev aldrig sig själv igen och dog samma sommar. Jag visar er gärna var han är begravd vid något tillfälle... Ha ännu en skön helg! Kåssör, Robert Dahlström" BORDER="0"Kåssör, Robert Dahlström Robert Dahlström, 0411-645 53 robert.dahlstrom@allehandasyd.se