Dahlström funderar och flanerar/Fredag

Jag älskar att ligga i mitt ljusa och svala sovrum djupt nere under duntäcket och lyssna på koltrastarnas sång tidigt på morgonen. Jag har lyssnat så mycket på dem att jag faktiskt känner igen åtminstone en av dem år från år. Och nu är de som mest på sångarhumör. Det är så otroligt rogivande och hoppfullt på något vis att ligga och halvsova och bara njuta av deras sång. Det är en härlig start på dagen. Hör jag dessutom en stilla andhämtning vid min sida är livet riktigt, riktigt bra. I södra Europa gillar man också fågelsång. Det är mycket vanligt att man har små burar med kanariefåglar hängande utanför fönstren eller på balkongerna. Det är lite magiskt med kanariefåglarnas intensiva sång när man flanerar genom en trång gränd. Detta inspirerade min gode vän, Broder G, så till den milda grad nu när vi var nere att han blev med bur. Fågelbur. Broder G är en sann bohem, bosatt sedan många år på Vesterbro i Köpenhamn där han har en lägenhet utan värme och varmvatten. Han jobbar nätter på sjukhuset, och duschar där, och på vintern eldar han i fotogenkamin. Doften i hans lägenhet - ja, i hela trapphuset - påminner starkt om min barndoms somrar ute i koloniområdet i Malmö. Även där eldade vi med fotogen kalla kvällar. Vi satt på en liten trevlig uteservering och lyssnade på alla kanariefåglarna när Broder G fick en idé. "Tänk vad trevligt det vore med en kanariefågel som sitter utanför fönstret och sjunger hemma på Vesterbro. Det skulle lyfta hela kvarteret", sade han. Jag såg att han hade den där fjärrskådande blicken. På väg hem till hotellet gled vi gågatan Ramblan ner och där dräller det av djurförsäljare. Man säljer också att upptänkliga tillbehör. Som just sådana där små fågelburar. Utan att jag riktigt hann med stod plötsligt Broder G med en liten fågelbur i sin hand. "Den kostade bara 50 spänn", sade han belåtet. Detta hände den andra dagen. Därefter for vi runt med tåg och överallt släpade Broder G med sig sin fågelbur. Och han lyckades också få med den på flyget hem som handbagage. Det sista jag såg av Broder G var när han stod på den andra perrongen, på Kastrup, och väntade på tåget in till centrala Köpenhamn, och svängde den lilla fågelburen över huvudet. Han såg glad ut. Så om ni promenerar på Vesterbro något i sommar (det ska ni göra!) och hör en kanariefågel då vet ni vem som bor på den gatan... Klart vi hörs! Kåssör, Robert Dahlström" BORDER="0"Kåssör, Robert Dahlström Robert Dahlström, 0411-645 53 robert.dahlstrom@allehandasyd.se