Dahlström funderar och flanerar/Fredag

Doktor Dolittle talade med djuren på deras eget språk. Det är imponerande. Jag har försökt och lyckas väl rätt bra med att locka på domherrar på vintern och nog har jag stressat en och annan koltrast genom att imitera sången. Och väckt visst intresse hos en och annan talgoxe, men de är så smarta att de flyger ner och ser efter vad det är för en gök som sitter där och visslar. När de ser mig lämnar de hastigt området... Men jag har intervjuat en del djur. När jag jobbade uppe i Blekinge hade jag en chef som var väldigt trevlig och inte så lite knäpp. Det började med att vi fick ett samtal från en badplats i en sjö en bit upp i länet. Där huserade en gråhäger och den var fullständigt orädd och gick till och med fram till familjerna och försökte stjäla mat. Min chef tittade på mig och sade: "Det här är någonting för dig. Åk upp och intervjua hägern!" Det var så absurt att jag accepterade idén direkt. Klart jag skulle intervjua hägern. Jag köpte med mig några färska sillar och for dit med en fotograf. Och genomförde faktiskt en intervju med pippin fast jag hörde svaren på mina frågor inne i huvudet. Man skulle kunna säga att vi hade en slags telepatisk kontakt. Dessutom lyckades fotografen ta en bild där hägern och jag sitter bredvid varandra och det ser verkligen ut som om vi pratar med varandra. (I själva verket väntade han på ytterligare en sill). Intervjun blev en liten söt succé och chefen var hur glad som helst. Och efter den gången ville han ha mig till att intervjua alla möjliga djur. Och det gjorde jag. Med allt rikare fantasi. Jag glömmer aldrig älgen Sven som råkat komma vilse inne i en by uppe vid gränsen mot Småland. Jag hittade honom inne i en trädgård men jag måste ha förargat honom på något vis för han försökte sparka mig och jagade mig genom en häck. Självklart var fotografen påpasslig och plåtade som bara den. De bilderna blev inte lika kul - för mig. Men det blev en intervju och älgen Sven fick berätta om sviken kärlek och varför han lämnat skogen och sökt sig till människorna. Ett annat äventyr var när jag intervjuade en utflugen papegoja i Hoglands park sittande fem meter upp i ett träd. Det blev mycket om burfågelns längtan efter en fri himmel och sådant. Och så pratade jag med vildkatterna nere vid Ericsson när de hotades av utrotning. Numera kuttrar jag helst med en skön duva... Vi hörs väl? Kåssör, Robert Dahlström" BORDER="0"Kåssör, Robert Dahlström Robert Dahlström, 0411-645 53 robert.dahlstrom@allehandasyd.se