Dahlström funderar och flanerar/Fredag

Så var det åter dags för den fina traditionen att åka till Lund och beskåda presentationen av årets Piratenpristagare. Som i år är pianisten Hans Pålsson. Presentationen sker alltid exakt fem minuter i tolv och precis som när Akademin presenterar sin littersturpristagare spelar dörrar en stor roll. I det här fallet är det dörrarna under porträttet av Fritiof Nilsson Piraten och till skillnad från Akademins presentation får vi i Lund alltid se pristagaren i ögonen direkt. Och kamerablixtarna ljungar och radio och tv tränger sig fram med sina mikrofoner, sändare och videokameror. Vi från tidningarna står lite mer beskedligt i bakgrunden med våra block och pennor. Och åldermännen i Stiftelsen Piratenpriset myser, hälsar, ger intervjuer och minglar. Jag språkar med österlenaren, professor Ingvar Holm, och han tycker det är lite synd att den djupare sidan av Piraten allt mer skyms av historieberättaren och humoristen. Jag håller delvis med. Jag har alltid hävdat att Piratens bok "Tre Terminer" är en av hans största litterära prestationer och den är möjligen tragikomisk men inte särskilt humoristisk. Men det går inte att passera Piraten som historieberättare och precis som Ingvar Holm får jag ofta frågan om vilken Piratenhistoria jag gillar bäst. Fritiof Nilsson Piraten var väl knappast att betrakta som sjöman även om han tog någon hyra som ung och senare åkte båt till Curacao. Men han gillade sjön och bor man på Kivik är det ju nära till havet. En av de bästa Piratenskrönor jag vet utspelar sig till sjöss. Piraten och en kumpan är ute och seglar och det är väl lite si och så med vakthållningen ombord. Plötsligt blir de varse att de ligger i skuggan av en jättelik passagerarångare som signalerar varnande. Liten båt väjer för stort fartyg, så är reglerna till sjöss. Det visste förstås Piraten och situationen var inte farlig men väldigt pinsam. För att rädda ansiktet signalerar Piraten en hälsning till jätten och lägger till orden "Vill ni veta er position?" Denna elegans och kyla i en prekär situation imponerade på ångarens befäl som lät fira ner en korg med champagne och annat godis. För övrigt kan jag rapportera att i år bjöds det blott på kaffe och vaniljhjärtan. Men, som stiftelsens talesman Bo Olsson så träffande uttryckte det: "De smakar bättre än de ser ut". Jag erbjöds att ta två vaniljhjärtan, för att skriva snällt i Piratens anda, vilket härmed är uppfyllt. Som vanligt? Robert Dahlström, 0411-645 53 robert.dahlstrom@allehandasyd.se