Dahlström funderar och flanerar/Fredag

En god vän på tidningen gjorde mig lite bekymrad i går. Han ställde sig i dörren och frågade om jag skulle hänga med på julbordet. Vilken fråga! Har jag varit så otydlig att han kunde tänka sig att jag INTE skulle deltaga i julbordsätandet? Mitt svar blev förstås: "Var ska sleven vara om inte i grytan". I kväll är det alltså dags för årets första julbord. Det är på ett nytt ställe så jag vet inte alls vad som kommer att serveras. Tyvärr har vissa krögare för sig att julbordet behövs förnyas och kör med märkliga sillinläggningar, lammstek, köttbullar i besynnerlig sås och så vidare. Här borde Statens Standardiseringsverk gripa in och skapa normer och regler för vad som ska och inte ska finnas på ett julbord. Annars kommer det kanske både minipizza, vårrullar och julburgare på bordet och då blir det upplopp. Jag närmar mig alltid ett julbord försiktigt och eftertänksamt. Först går jag en runda och inspekterar, tittar, luktar, klämmer och i sällsynta fall provsmakar. Därför har jag alltid en sked och en gaffel i bröstfickan på kavajen. Därefter bestämmer jag mig för årets strategi ska se ut och den brukare bli likadan som förra året. Det klassiska upplägget är att man går från fisk, via kallskuret över till småvarmt och avslutas med godis. Och allra först brukar det serveras glögg vilket egentligen är helt fel enär glögg, mandlar och russin är mättande och sätter ner aptiten. Dessutom är glöggen som regel förfärligt dålig, tunn, svag och menlös. Ungefär som uppvärmd svartvinbärssaft. Glögg ska vara mustig och rejält kryddig i smaken, het som en sommardag i öknen och stark som Vricklund på Kiviks marknad. Tanken är ju att vi blott ska dricka som mest en deciliter eller så och därför kan drycken vara både krydd- och alkoholstark. Numera saluför Systembolaget märkliga varianter spetsade med både rom och konjak - ska den vanliga (och bästa) starkvinsglöggen spetsas med något så ska det vara gammalt, hederligt renat. Många väljer "den bräddade tallriksmodellen". De balanserar i princip alla julbordets delikatesser på en och samma tallrik, rensar och kör sedan en runda till. Jag föredrar att använda många tallrikar, det är inte jag som diskar denna gång, och börjar alltid med löksill och en sup (gärna dansk) för att skapa koncentration. Sedan går det i jämn takt ända tills klenäten och kaffet... Som vanligt? Robert Dahlström, 0411-55 78 53 robert.dahlstrom@allehandasyd.se