Dahlström funderar och flanerar/Fredag

Det är alltid kul att vara med om lite udda möten när man är ute och reser. Då tänker jag inte bara på att träffa andra svenskar, för det händer ju ofta, vi är överallt, utan mer det oväntade, ja nästan osannolika mötet. Som advokaten från Ystad som försvann och helt plötsligt materialiserar sig på en gata i Edinburgh. Det var oväntat. Eller stockholmaren i kilt som sålde en Harris-kavaj till mig. Så här var det: Under många år har jag suktat efter en äkta Harris-tweedkavaj. Harristweeden anses vara den mest hållbara och den vävs för hand längst ut i de yttre Hebriderna på ön som heter Harris. Dessutom är det en väldigt snygg tweed. Alltså var jakten på den billigaste Harriskavajen en av anledningarna till att fara runt i Skottland. Jag var på väg till Harris, stod i det gudsförgätna färjeläget Uig, längst ut på Isle of Skye, och huttrade i blåsten och regnet och väntade på färjan då jag fick veta att tweedkavajerna är onödigt dyra ute på ön, det är bättre att köpa dem i Edinburgh eller Glasgow för där en konkurrensens hårdare, berättade mannen i vars bed and breakfast jag bodde. Åter till Portree där jag hittade en kavaj för 120 pund (cirka 1.700 kronor) och det var samma pris som i Fort Williams - det måste finnas en billigare kavaj någonstans. I Skottland är det förvånansvärt gott om second-handbutiker. Alla möjliga organisationer - från Cancerfonden till Djurens Vänner - har second-handaffärer. Jag vet inte om det är så bara i Skottland eller om det gäller för hela Storbritannien. Någon som vet? Jag betade av säkert 50 second-handbutiker och i många av dem fanns det tweedkavajer, men inte i min storlek. Till sist hamnade jag i Edinburgh på väg åter till Sverige. I Edinburgh finns det gott om klädaffärer och bland annat så kallade klanbutiker där man kan köpa kiltar, halsdukar, ylletröjor och andra traditionella skotska kläder i god kvalitet - och Harriskavajer! Blott ett dygn innan hemfärd hittade jag så till sist rätt kavaj. Rätt storlek, rätt färg och rätt pris! 99 pund! (ung 1.400 kronor). Jag bad att få hänga undan den några timmar och då jag märkt att mitt efternamn är besvärligt för skottarna så jag sade bara att han kunde skriva "Robert the swede". Då log han stort och börjar prata svenska. Han hade vuxit upp i Stockholm men var skotte och hade nu flyttat hem och stod i klanaffären - iförd kilt och allt - och sålde kläder. Med tanke på sommarvädret är det skönt att ha en rejäl tweedkavaj... Vi hörs! Robert Dahlström, 0411-55 78 53 robert.dahlstrom@allehandasyd.se