Creed
Epic Det är inte Pearl Jam, det är inte Pearl Jam, det är inte? Nej, det är verkligen inte Pearl Jam utan Creeds tredje platta, men jag får nypa mig i armen för att påminna mig. Så lojt hårdrockig och anspråksfullt svårmodig är plattan att förebilderna är lika lätta att dölja som en fisk i ett träd. Stundtals levererar den tveklöst begåvade Floridatrion ett tungt mangel, kapabelt att bygga mäktiga Soundgardenkatedraler. Men i slutändan, möjligen med undantag för titellåten och den lugna "My Sacrifice", känns det inte som mycket mer än kulissbyggen. Trots ambitiös dynamik blir det förbluffande jämntjockt. Lägg därtill en lyrik åt det pretentiösa, nästan gymnasiala hållet ("the night hides your truth") och vi har en platta som åtminstone inte på egen hand kommer att återupprätta den seriösa hårdrocken. Fast hemma i USA har den toppat Billboard-listan i tre veckor, så varför lita på mig?