Broder Daniel

Cruel Town

Nyheter • Publicerad 15 oktober 2003

(Virgin / Dolores) Tanken på de snutiga slynglarna Broder Daniel, de snutiga slyngelbandens ärkeslynglar, i rollen som grå eminenser är inte lite skrämmande. Under fem års ide-vistelse har bandet avknoppat två succéer, Håkan Hellström och The Plan, och hypen har vuxit till omåttlighet. I indiekretsar är det här återuppståndelsen, The Second Coming. Det mest uppseendeväckande med "Cruel Town" är nog att bandet, i ljuset av denna förväntan, inte gör bort sig. Här bjuds elva nya broderspår, laddade med smärtsam bitterhet över bortkastad ungdom, vackra, hjärtsprängande melodier och en trotsigt triumferande vi-slogs-mot-världen-och-världen-vann-känsla. Det ekar av Suede och Håkan Hellström, trots att denne inte längre är med. Henrik Berggren, ännu med glitterstjärna i ansiktet men allt mer oroväckande högt hårfäste, blöder ur sig vad som låter som hans sista vilja och testamente: brustna drömmar och illusioner, krossade hjärtan och naturligtvis inte så lite självömkande. För att gilla det här får man ha bestämt sig för att Henrik Berggren har en sångröst. Då hör man att Broder Daniel är magnifik popmusik, kaxig men skör, trasig men glittrig som krossat glas. Och Fucking Åmål-generationen har fått ett nytt soundtrack till sitt liv.

Mattias Pehrsson mattias.pehrsson@allehandasyd.se

Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.