Bjuda på sms-struts

Jag inser att jag är ohjälpligt efter i den tekniska utvecklingen. Vilken tio-åring som helst vet betydligt mer om datorer, dataspel, internet, mobiltelefoners alla möjligheter och hur man fildelar och bränner cd:s, och allt det där, än vad jag gör.

Men jag håller huvudet över den tekniska vattenytan så gott det går. Numera har jag, som exempel, blivit en fullfjädrad sms:are. Jag vet hur man gör för att få stor bokstav, hur man lägger in olika symboler och var man hittar lite ovanligare tecken som €, snabelan, % och sånt.

Dessutom har jag insett hur praktiskt det är med sms. Man kan lämna små korta meddelanden som mottagaren kan läsa och besvara när han/hon har tid. Man är neutral på något vis och blottar sig inte som man kanske gör när man pratar med varandra på vanligt vis. Det går ju inte att ställa direkta följdfrågor på ett sms som man kan göra i telefon. Och man slipper avslöjande tonfall och pinsam telefonlurstystnad.

Och så slipper man allt småprat. Om jag, bara som ett exempel, vill bjuda hem en dam på strutsfilé och vindruvor och använder telefonen då måste vi tröska igenom hela artighetsproceduren och förhöra oss om hur släkt och vänner och marsvin och krukväxter mår innan jag kan komma fram med mitt ärende. Och om damen inte vill ha strutsfilé och vindruvor blir det bara pinsamma bortförklaringar och vi känner oss väldigt obekväma. Då är det lätt att det slinker iväg någon dum kommentar eller en löjlig glättighet om att det inte gör något för jag har ändå inte slaktat struten än...ha, ha, ha.

Med ett sms låter det så här istället: "Strutsfilé och vindruvor? Fredag 19.00?". Och svaret blir: "Tyvärr, upptagen. någon annan gång". Och så är det inte mer med det. Och jag slipper framför allt höra om de märkliga knutorna på marsvinets mage.

Men. När jag sitter här och skriver dessa rader känner jag en ökande känsla av feghet och att jag mest snackar skit. Nej, jag gillar egentligen inte alls sms! Det är ett fegt sätt att kommunicera. Ett allt för enkelt och opersonligt sätt att närma sig och möta andra människor. Alla valörer och nyanser går förlorade och vi blir ett slags textrobotar.

Visst, det kan vara praktiskt men ska jag bjuda på middag då ska det banne mig ske via telefon eller brev eller öga mot öga.

Ha en riktigt go helg!

Robert Dahlström, 0411-55 78 53

robert.dahlstrom allehandasyd.se