Beundransvärd kontinuitet på Svt

Varför är en del av oss människor funtade så att filmer och tv-program blir mer intressanta om de utsätts för skoningslös kritik? Jag är en av många som aldrig hade gått och sett Richard Hoberts "Tre solar" om den bara blivit ljummet mottagen, i stället gjorde kritikernas nedsabling av filmen den mer lockande än något annat på bioprogrammet just då.

Nyheter • Publicerad 18 augusti 2008

Sannolikt handlar det om att man inte vill missa en blivande kultklassiker.

När det gäller tv-program i studiomiljö är saken en annan. Där måste redaktörer och programledare någonstans ta ställning till om man ska lyssna på kritiken och göra förändringar eller om man bara ska köra på. Och det kan vara roligt att följa.

Annons

I Svt:s just nu hårt kritiserade "Olssons studio" kör man verkligen på. Man kan säga vad man vill om programmet, men skaparnas principfasthet är något som måste beundras, ja, kanske rentav belönas med en guldröv i nästa års Tv-Kristallen.

Att Svt förlänar TV4:s avpolletterade Bingolottofejs Rickard Olsson ett snackprogram om de olympiska spelen - på bästa sändningstid - är lika sannolikt som att Lars Lagerbäck skulle ge kaptensbindeln åt Magnus "Turbo" Svensson. I söndagens program tog Olsson och sidekicken Erik Hörstadius emot Caroline Giertz och Anders Timell, och med undantag av Giertz såg det hela mer ut om en vittneskonfrontation hos polisen än ett tv-program.

Oj, vad det snackades, kort om mycket. Ett exempel: Caroline Giertz kastade ut frågan hur det kommer sig att de jamaicanska löparna är så framgångsrika. Ett förutsägbart drogskämt passerade innan Rickard Olsson avslutade diskussionen med att visa att sin t-shirt där det kända rastafarilejonet - The lion of Judah - var tryckt över bröstet.

Nästa ämne!

"Olssons studio" är som en bröllopsfest där man försöker hinna med att prata med så många vänner och bekanta som möjligt; jobbsnack och relationer här, Lasse Lagerbäck och Denise Rudbergs existensberättigande där. Efter åtta timmar har man gått rundan från baren till dansgolvet till uteplatsen till toalettkön och åter till baren ett tjugotal gånger, under tiden som man haft femtio enminuterskonversationer. Dagen efter minns man festen som rolig men förvirrande.

"Olssons studio" är knappast roligt men definitivt förvirrande. Men det kan ju vara ganska underhållande det med. Och då OS ju snart är slut måste jag ändå rekommendera en titt, kanske är det sista gången man får se Rickard Olsson i ett tv-program?

Christopher Lembke

Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons