Både tung och sanslöst rolig
Lillebror Erik är smal och kaxig, och går betydligt bättre hem hos både tjejerna och skolans tuffa gäng. Men de är trots allt syskon, och blod är tjockare än vatten. Tills deras frånvarande far kommer på besök, och allt ställs på sin spets. Både Rille och Erik har skapat sig en hjältebild av fadern, den heroiska dykaren med de exceptionella lungorna. När det uppdagas att han är gravt alkoholiserad och dessutom bara far till en av bröderna, då rasar världen samman för Erik och Rille.
Det låter som en ovanligt tung historia. Och på sina sätt är Ping-pongkingen, som prisats för både bästa drama och bästa foto på Sundance film festival, en ovanligt tung historia. En historia om att tvingas omvärdera sin hjältar och sin familj, att växa upp och att försöka acceptera sin livssituation. Men berättelsen är också skildrad med så mycket närhet att det är omöjligt att slita sig. Och mitt i all bedrövelse finns ett gäng obeskrivligt roliga scener, när både den fyndiga dialogen, det läckra fotot och det säkra skådespelet klaffar så fullständigt att skrattårarna sprutar.
