Att slå sig ur sitt skal
Ny bok. Åsa Sandell började med boxning sent i sitt liv, hon studerade och arbetade sedan som kulturjournalist, men som så ofta av en tillfällighet började hon att träna boxning när hon var 28 år. Nu berättar hon om sitt boxarliv i tio ronder som här är detsamma som kapitel i boken.
Hon berättar även om sin uppväxt, sin ungdom och sitt liv utanför ringen och de ändlösa träningspassen i en ofta mansdominerad värld. Åsa Sandell är framgångsrik i sin idrott, hon blir både svensk och europeisk mästare innan hon bestämmer sig för att ta steget över till den professionella boxningen. På amatörnivå är det ganska enkelt att få matcher och det som har bestämts blir alltid av. Inom den internationella proffsbranschen verkar det svåraste vara att få matcher. Och efter att ha tränat i månader inför en match så ställs den in eller så får man möta en helt annan boxare av sämre klass. De som håller i trådarna är närmast allsmäktiga och det går inte att gå förbi vissa personer och handla på egen hand, dessutom går pengarna ofta förbi de tävlande och hamnar i andras fickor.
Åsa Sandell har goda tränare och hyfsade rådgivare så långt det går att bedöma och de ordnar även en mycket uppmärksammad match mot Muhammed Alis dotter Laila Ali i december 2005. Plötsligt får Åsa Sandell kändisstatus. Men det är inte i boxningen som hon går de svåraste matcherna, det sker utanför ringen. Den svåraste rädslan känner hon inför en man som hon blir förälskad i, men som hon lämnar. Han både förföljer och hotar henne på ett otäckt sätt.
Ett par saker slår mig under läsningen, den ena är det inrutade och enahanda livet med de eviga träningspassen och det stora slitet utanför ringen och den ovissa väntan på matcher. Att ständigt lära sig leva med ovisshet och besvikelser. Det andra som är påtagligt när man läser är den stora slutenheten och instängdheten hos människan Åsa Sandell. Jag ser aldrig att hon lyckas helt slå sig ur sitt eget skal av tvivel på sig själv och osäkerhet, som finns där i de avgörande ögonblicken.
Hon kan boxas bra och med starkt självförtroende i ett fåtal ronder, men hon står inte matchen ut med god inre styrka. Därför blir läsningen ett slut med ett stort frågetecken. Varför skaffade sig inte Åsa Sandell en personlig tränare som kunde skärpa hennes mentala redskap, ville hon inte eller vågade hon inte utmana sig själv och sitt undertryckta och inkapslade jag?