Annons
Nyheter

Att avslöja krigets gåtor

Det finns ett ord som breder ut sig i vårt samhälle och tar plats framför allt annat, det ordet är konform, att visa i beteenden, vanor, levnadssätt och ordbruk en likformighet som vittnar om både ängslighet och rädsla.
Nyheter • Publicerad 8 januari 2009
David Lagercrantz har djupdykt i livsödet hos den brittiske matematikern Alan Turing, mannen som uppfann datamaskinen. Bild: Caroline Andersson
David Lagercrantz har djupdykt i livsödet hos den brittiske matematikern Alan Turing, mannen som uppfann datamaskinen. Bild: Caroline AnderssonFoto: 

Bara undantagsvis i denna air skapas något nytt, därför att i varje handling döljer sig en rädsla för att göra fel och gå utanför ramverket. Och hela tiden undrar man vem som bestämmer och formulerar dessa höga stakettankar? Det är dessutom så att den som alltid tänker rätt och handlar rätt skapar aldrig någonting nytt, därifrån kommer inget nyskapande. Befriande tokigheter och hopplösa dumsprång utmanar både ett överdrivet ordningssinne och en svart rädsla för att göra fel. Att ta risker betyder att det fria tänkandet med stor sannolikhet begår misstag, går utanför ramarna, skiljer sig från det konventionella. I detta klimat uppstår kreativa handlingar och framåtverkande innovationer. Allt i strid med det konforma och stelrädda.

Jag slås av detta när jag läser David Lagercrantz välskrivna och underhållande bok om Alan Turing, mannen som uppfann datamaskinen. Alan Turing kände inte till ordet konform, han var fri och oförutsägbar i sitt tänkande, men han omgavs av höga herrar med hög formell utbildning som ständigt påpekade konvenansens regelverk och de lämpliga konventionerna. Men det var svårt för många att undvara Alan Turings briljans och klarhet i tankestjärnorna.

Annons

Romanens början styr och ställer med resten av berättelsen. Det är 1954 i England och i ett sömnigt samhälle som heter Wilmslow och där finner man matematikern Alan Turing död i sitt hem. I dessa tider bedrevs i bästa McCarthy-stil en jakt på de flesta som inte hörde till de vanliga och rörde sig i samhällets mittfåra. Det kunde vara kommunister, spioner och som i Alan Turings fall drabbades han av brännmärkningen av homosexuella. Han fick underkasta sig en förnedrande östrogenbehandling under lång tid. Allt för att få bukt med den besvärande avvikelsegenen.

De flesta tror att Alan Turing har tagit livet av sig genom förgiftning, men det finns andra teorier som hävdar att det ligger ett brott bakom hans död. Den som finner honom efter hushållerskan är den unge kriminalassistenten Lewis Corell, som blivit polis av en nödvändig tillfällighet, men som har kvar sina stora drömmar om ett annat liv i den högre matematikens värld. Lewis Corell sätter igång med att kartlägga Alan Turings liv och han blir snart övertygad om att det ligger något större och djupare bakom Alan Turings död. Det visar sig att han under kriget har arbetat med att knäcka och forcera nazisternas koder. Allt oftare stöter han på ordet Enigma i sitt utredningsarbete. Lewis Corell kommer även kusligt nära stora statshemligheter som bara en inre krets känner till.

Alan Turing är ingen anhängare av tillståndet konformitet, det är inte heller polisen Lewis Corell och i polisens sökande i den intellektuelle titanens liv kommer han både närmare honom och sig själv. Lewis Corell ser plötsligt tydliga linjer i sitt eget liv och han ser även möjligheter att ändra det och närma sig något helt annat.

David Lagercrantz tecknar med säkerhet två mänskliga karaktärer, han är väl påläst och allt vittnar om ett stort förberedelsearbete. Han skriver på ett rakt, vägvinnande och dynamiskt språk.

Bo Bjelvehammar
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons