Astrid Lindgrens skånska resa

Astrid Lindgrens resehandböcker är en nästan totalt okänd del av hennes produktion.

Alla känner till hennes genombrott med Pippi Långstrump1945. Några känner också till att hon dessförinnan skrev flickboken Britt-Marie lättar sitt hjärta. Den publicerades 1944.

Men nästan ingen känner till att hon skrivit resehandböcker.

Den första kom redan 1939. Den bär titeln Fem automobilturer i Sverige. Nästa kom 1949 och heter 25 bilturer i Sverige.

Resehandböckerna har sin förklaring. De har att göra med hennes tidigaste yrkesverksamhet.

Astrid Lindgren föddes på gården Näs utanför Vimmerby i Småland den 14 november 1907. Som ung hade hon inte några planer på att bli författare. När hon var 19 flyttade hon till Stockholm. Där utbildade hon sig till sekreterare på Barlockinstitutet och började sedan arbeta som kontorist på Kungliga automobilklubben, KAK.

Det var i slutet av 1920-talet. Vid den här tidpunkten låg KAK: s kontor på Nybrogatan 3 i Stockholm. Där mötte Astrid sitt öde i form av den charmige kontorschefen Sture Lindgren. De gifte sig den 4 april 1931.

Efter giftermålet blev Astrid hemmafru. Men hon fortsatte att hjälpa sin man vid behov, exempelvis genom att redigera olika publikationer eller ställa upp som tävlingssekreterare vid stora motortävlingar.

År 1941 blev Sture Lindgren VD för Motormännens Riksförbund. Den positionen behöll han till 1952. År 1943 såg han också till att organisationen fick en egen tidning, som fick namnet Motor.

Mot den här bakgrunden är det inte så konstigt att Astrid kom att skriva ett par resehandböcker.

Den första Fem automobilturer i Sverigeär en liten oansenlig publikation på bara 24 sidor. Den gavs ut av Motormännen och saknar illustrationer. Men den täcker hela landet, från Trelleborg upp till Kiruna.

Publiceringen skedde 1939. Då var Astrid Lindgren 31. Boken kom vid en mycket olycklig tidpunkt eftersom det andra världskriget startade i augusti 1939. Krigsutbrottet ledde till sträng bensinransonering i Sverige, med mycket små möjligheter för privatpersoner att köra bil.

Några år senare gjorde Astrid debut som barnboksförfattare. Först med Britt-Mari lättar sitt hjärta1944 och sedan med Pippi 1945.

Därpå följde flera Pippi-böcker 1946 och 1948, Mästerdetektiven Blomkvist1946, Alla är vi barn i Bullerbyn1947 och Nils Karlsson Pyssling1949.

Genombrottet var ett faktum. Därför är det mycket märkligt att Astrid tog sig tid att skriva en resehandbok till. Den kom ut 1949 och fick titeln 25 bilturer i Sverige.

Den här gången handlar det om en rejäl handbok på 96 sidor. Texterna är nu betydligt fylligare än i den bok hon skrev 1939. Den nya boken är illustrerad med en mängd fotografier.

År 1949 var fortfarande en idyllisk tid. Sverige hade vänstertrafik. Det fanns inte någon hastighetsbegränsning för bilar eller motorcyklar.

För bussar och lastbilar fanns det emellertid en lagstadgad maxhastighet: 40 km/tim i städer och 50 km/tim på landsbygden!

Astrid Lindgrens båda resehandböcker står under hennes namn i registret på Kungliga biblioteket i Stockholm. Där behandlas de som stora rariteter. Men förutom det Kungliga bibliotekets experter är det inte många som känner till dem. De finns bara med i litteraturlistorna i några få av de böcker och biografier som skrivits om henne. Och det är tveksamt om det går att hitta dem på något annat bibliotek eller på ett antikvariat.

I motsats till böckerna om Pippi och Emil har Astrid Lindgrens resehandböcker inte lämnat några djupare spår efter sig i litteraturhistorien. Men de visar att även den som med tiden skall bli en världsberömd författare nästan alltid har börjat med någon liten enkel uppgift.

En kuriositet är att inte någon av de många resorna i Astrid Lindgrens resehandböcker tar oss genom hennes hemstad Vimmerby.

Anders Palm