Är du på väg till eller från?
Den sysslolöse mannen blev nervös i Saras sällskap. Han tittade allt för ofta på sin mobil och sin klocka, ett invant beteende hos dem som är lite ängsliga och hela tiden tror att de missar något, eller någon. Som är kontrollfreaks och helst vill schemalägga både sig själv och omgivningen minut för minut.
Sara sade ingenting men han fick en stark känsla av att hon såg honom och hans dåliga vana. När uppmaningen att gå ner till bildäck kom blev han så lättad att han inte kunde låta bli att sucka. Då log Sara ett skyggt men fullt märkbart leende.
Väl ute på den nordtyska motorvägen blev det bättre, det var som hans bil gav trygghet och för varje mil som försvann under de sjungande däcken kände han sig allt lättare.
Sara frågade om hon fick sätta upp fötterna på luckan till handskfacket och till sin förvåning svarade han ja utan att ens reflektera. Hon tog av sig sina sandaler, lutade ryggstödet längre bak och satte upp fötterna. Han såg på hennes fötter och fann att hon hade breda, vackra fötter med jämna tår och hon hade inte målat tånaglarna. Han kom på att han egentligen inte alls sett på henne, han visste inte hur hon såg ut och nu hade han annat att titta på. Han ville inte heller snegla för mycket, det verkade suspekt, på något vis.
"Är du på väg till något eller på väg från något - eller någon?" frågade hon plötsligt. Han kände instinktivt att det var en viktig och bra fråga.
"Jag vet inte, är det någon skillnad? Man är ju på väg i båda fallen?"
Skillnaden är lättnad eller förväntan", svarade hon men såg inte på honom. "Flyr man känner man åtminstone till en början lättnad, är man på väg till något, eller någon, känner man förväntan."
"Det är nog så att jag både är på väg från och till något." Och så berättade han allt för henne. Hur han egentligen var på väg från sig själv, eller åtminstone den han ännu var och - förhoppningsvis - på väg till ett bättre jag, på väg till att bli en annan människa. Om det var möjligt.
När han pratat färdigt var hon tyst. Och tystnaden fortsatte hela vägen ner till Göttingen där han svängde av motorvägen.
"Nu ska jag äta och sova", sade han och tittade på henne med en fråga i blicken.
"Är det ok om jag sover i bilen. Jag har inga pengar", svarade hon.
Fortsättning följer.
