Ännu mer om starka kvinnor
Sällan har väl någon av mina texter fått sådant gensvar som mina ord om starka kvinnor. Massor av kvinnor har hört av sig och säger att de känner igen sig i min beskrivning, någon har satt upp texten på kylskåpsdörren för att påminna sig själv om vem hon är, en del vill dock peka på att det inte alltid är så lätt att vara den där kvinnan " till exempel i slutet på varje månad då pengarna är slut och barnen och kvinnan får leva på potatis och billig grillkorv. En, säger en, kvinna menar att jag blott målat upp en drömbild som jag förmodligen inte själv skulle klara av att möta.
Till min stora glädje har också en del män hört av sig. Självklart tycker några att jag är en "toffel" och en kallade mig faktiskt "käring" och deras åsikt är att "kvinnor ska inte ska ränna ute och ragga karlar utan vara hemma och ta hand om barnen". Jo, jo, precis som vi män alltid gjort. Vi är ju alltid väldigt närvarande när det gäller barnen. Själv fanns jag inte för min dotter när hon var liten och det är det stora misstaget jag gjort i mitt liv. Nu kämpar jag jag hårt för att ta igen det.
Men det finns också sansade män. Signaturen "Robin" e-postade ett väldigt klokt brev till mig och jag vill gärna saxa lite ur det:
"Lyft fram alla positiva exempel, så att de yngre kvinnorna har starka och positiva kvinnliga förebilder. Och vi män tycker ju bäst om dessa kvinnor som bejakar sin kvinnlighet men samtidigt har stark integritet och på samma gång lever och älskar livet. Det är upp till oss män att i handling visa att vi är något att ha, att göra oss meningsfulla och kanske behövda av dessa självständiga kvinnor".
Och "Robin" ser mer än så.
"De starka kvinnorna klarar sig alltid. Alla kvinnor är emellertid inte starka. Det är för de svagare kvinnorna som ojämställdheten är som mest smärtsam och märkbar. Jag tror att både män, kvinnor och barn har mycket att vinna på ett jämställt samhälle. Men det händer nog inte av sig själv, tyvärr."
Jag delar din uppfattning, "Robin".
Till sist några goda ord från Monica som skrev till mig så här:
"Är visserligen 62 år men känner igen mig i allt du sade idag. Och tusan så trevligt att det finns karlar som t o m uppskattar detta. Det tyder på mognad."
Jag vill gärna ha fler åsikter, skriv eller e-posta " jag tror diskussionen är viktig.
