Alexandra Coelho Ahndoril: Stjärneborg

Tycho Brahe levde under andra hälften av 1500-talet, en stor del av sin livstid tillbringade han på Ven, mitt i Öresund. Han är alltså vid den tiden dansk och namnet ska vara Tyge, även orten där han blir uppfostrad är då dansk, ett ställe ett drygt stenkast från Ystad, nämligen Tosterup. Tycho Brahe är astronom, han gör omfattande och exakta observationer, han upptäcker en ny stjärna i stjärnbilden Cassiopeia, han konstruerar astronomiska instrument och han bygger två stora stjärnskådaranläggningar Uraniborg och Stjärneborg. Det är om den senare denna roman i huvudsak handlar. Om det omfattande och stora byggarbetet, om utarbetandet av en katalog över drygt 1000 stjärnor. Stjärneborg är ett underjordiskt observatorium, som står färdigt 1584, det är ett underverk, som ger Tycho Brahe många vetenskapliga vänner, men även fiender nära den danske kungen. Alexandra Coelho Ahndoril. Bild: Cato Lein" BORDER="0"Alexandra Coelho Ahndoril. Bild: Cato Lein Detta är en dagboksliknande roman, som börjar 1583 och slutar fjorton år senare, när Tycho Brahe tvingas att lämna Sverige, han återser det aldrig. Fyra år senare, 1601, dör han i Prag, mitt uppe i ett omfattande vetenskapligt arbete. Makt och maktmissbruk fäller Tyge, han har av den danske kungen fått Ven i förläning, som det hette på den tiden, som en gåva och i gengäld ska han sköta om ön. Dessutom har han andra åtaganden och skyldigheter, att se till Kullens fyr och sköta det kungliga gravkapellet i Roskilde. Om detta blir det stridigheter, liksom om mycket annat, mellan den danska staten och Tycho Brahe, det är anledningen till att han med sin familj måste lämna Sverige. Tycho Brahe är besatt av sitt arbete, han arbetar hårt med en stab av assistenter, han ställer stora krav på sina medarbetare och han har ett minst sagt hetsigt humör. Han ska bestämma, han kräver lojalitet och obrottslig lydnad, han ändrar sig inte och känner inte till ordet kompromiss. Det är otänkbart med avsteg från fattade beslut, det ska råda en noggrann ordning och reda på Ven. Tycho Brahe sköter inte sina åligganden mot den danska staten, men han kräver att bönderna gör sina dagsverken med råge, minsta lilla obstruktion bestraffas, inte med ord och förmaningar, utan med föga trivsamma vistelser i fängelsehålor. Bondkvinnorna ber förgäves för sina män,som, när de släpps ut efter lång tid är knäckta och märkta av sjukdomar. Han behandlar bönderna mycket illa, ångerfulla tankar drabbar honom, när han sitter på sin kammare, klistrad vid sina observationer och sina anteckningar. Men han ändrar sig aldrig. När Stjärneborg står klart har en dröm blivit verklighet, det har krävt mycket pengar och stora bondeuppoffringar och även människoliv, några bönder har dött, flera har förlorat fingrar och tår. En ung man har fällts för skadegörelse, piskats och skickats på fästning i Köpenhamn. Tycho Brahe är även sträng mot sin egen familj, mot hustru och barn, det är hans arbete, som styr och överskuggar allt, en besvärande manlig fåfänga och en stor längtan efter berömmelse. Han vill bli uppmärksammad, bekräftad och erkänd, som en stor vetenskapsman, det är det som gäller. Han väljer bort familjen, ibland får han ljusa och milda tankar, men de är sällsynta och försvinner ganska snabbt. Det är en intresseväckande insyn i en människas tankemönster, en man i tjänst hos vetenskapen, han har ständigt stjärnkatalogen i sitt huvud och det som kommer in för att trängas med dessa bilder sorteras bort och underordnas livsuppgiften. Alexandra Coelho Ahndoril visar på ett gripande sätt striderna i Tyges huvud, om hur de olika personlighetsdragen får färg, om hur vissa släcks och får stå tillbaka. De dör inte men de är tillfälligt sekundära och frysta. Sociala mönster, som visas här bygger på makt, en tidlös företeelse, idag är de praktiska teoretikerna mera slipade och medlen ofta inte så brutala, men fullt synliga och inte helt otydliga. Bo Bjelvehammar