35-åring som vill föryngras
Sommarens andra stora utställning på Köpmansmagasinet, med vernissage i dag, visar ett tvärsnitt av konstarter från vävda textilier till glas och keramik. Men mest dominerar bildkonsten, med oljor, akryler och akvareller.
-Det är precis som det ser ut i föreningen. Av någon anledning har det alltid varit övervägande bildkonstnärer, berättar sekreteraren Ulla-Kersti Carlsson som själv sysslar med glasarbeten och keramik.
Av föreningens omkring 50 aktiva "godkända" konstnärer är det bara två som sysslar med textilier.
-Men intresset för textilier ökar, så för oss som är kvar och fortfarande behärskar vävteknikerna gäller det att passa på nu när folk vill ta vara på "det gamla" igen, säger Bibbi Langryd från Falsterbo.
Bibbis bildvävar i all ära, men det är nog hennes björkdunge som kommer att väcka uppmärksamhet och beundran på KGS utställning. Tre höga vita stammar, med en osynlig stomme av hönsnät och mörka fläckar av flossateknik, vajar från taket på magasinets andra våning.
-Här är högt i tak, så det passade, säger Bibbi Langryd. Och naturen har alltid inspirerat mig som formgivare. Till nästa gång tänker jag väva många fler stammar, så att jag får ihop till en skog!
Samlingens mest långväga utställare är Marita Occelli Pettersson, som delar sin tid mellan Räng och Nice i Sydfrankrike. Hon jobbar framför allt med återvunnet glas, i kombination med keramik eller betong.
-Tunga grejor ska det vara. Gärna råa eller rostiga. Tyvärr är det ganska svårt att ta med sig bara, säger konstnären, som ställer ut hemma i Sverige ett par gånger om året.
En slank kvinnosilhuett i glasfiber eller metallfolie dyker upp i många av Maritas verk. Så ofta att det blivit lite av hennes signum. Damen går under namnet "Lady".
-En av de första som köpte ett verk ur serien var prins Albert av Monaco. Så då kunde hon ju inte bara vara en "woman", hon fick ju bli en "lady", förklarar Marita leende.
Förhoppningen med de fyra veckorna på magasinet är inte bara att locka storpublik till föreningens konst, och uppskattning för allt jobb som lagts ned. En baktanke är också att den publikmässigt tilltagna exponeringen kan locka lite nytt blod till föreningen.
-Ärligt talat är det många av oss som är 40-talister och äldre. Vi kunde gott föryngra föreningen lite, säger Ulla-Kersti Carlsson.
-Med de yngre kommer också lite nya idéer, inflikar Bibbi Langryd. Vi vill gärna ha kvar det bästa av det vi gör, men vi är flexibla och ser fram emot att förnya oss lite.
