I skolan är friheten större
Några snabba samtal till berörda rektorer så var saken löst.
Hur tillvaron hade blivit på Bäckaskolan får vi aldrig veta, men om några månader slutar han femte klass och vi är mer än nöjda med hans skolgång.
Nu väntar nya utmaningar. I sexan börjar Kattebäcksbarnen på Fågelbäcksskolan. Men inte Fabian. Han hade hört talas om Kunskapsskolan och efter en informationsträff var han helt övertygad om att det är där han vill börja till hösten.
För trots sin unga ålder har han full koll på att det finns ganska mycket i livet som han själv kan påverka. Val som ska göras, val som påverkar honom och där han vill vara delaktig.
Själv tror jag inte ens att jag upplevde att jag hade något val när det var dags för mig att söka till gymnasiet. På den tiden bodde jag i Höllviken och då var det Söderslättsgymnasiet som gällde. Var man som jag inne på att läsa språk, ja då gick man humanistisk linje.
Visst blev det bra, men jag kände inte att det var mycket jag kunde påverka. Den största vinsten var att dela vardagen med likasinnade som hade samma intressen och därmed mer motiverade.
Som familjeredaktör träffar jag i stort sett varje vecka blivande 18-åringar som lyrisk berättar om sina gymnasiestudier.
De pluggar över hela landet och läser allt ifrån vildmarksliv till hundskötsel och foto. Man kan säkert vara kritisk mot detta. Hävda att de inte är färdiga fotografer när de tar studenten och att det är tufft att försörja sig som hunduppfödare. Men en sak har slagit mig: de är ofta väldigt studiemotiverade.
Många vittnar om att de var skoltrötta när de lämnade nian, men nu, när de får kombinera studierna med sitt största fritidsintresse, oavsett vad det är, så har betygen blivit bättre.
Det ska bli spännande att se hur Fabians val av Kunskapsskolan kommer att forma honom framöver. Jag tror inte att han själv har några planer som sträcker sig mycket längre än till nian. Men en sak är säker, den dagen han ska söka till gymnasiet har han oändligt många fler möjligheter än vad jag hade.
Jag hoppas att han fortsätter att förvalta de möjligheterna och att jag förmår att stötta honom i hans funderingar och val. För det är ju han som ska gå i skolan för att skaffa kunskap för sin framtid.
Det fattade jag nog inte själv förrän jag gick i tredje året på gymnasiet.
