Dubbelt så roligt?
Snart blir handbollsgemenskapen i Trelleborg dubbelt så stor som den har varit. Idag spelar herrarna i Stavsten sin sista match och den traditionella avslutningsfesten verkar lika mycket bli en kickoff för det nya.
Många tycker nog att jag står för långt från handbollen (eller lagidrotten överhuvudtaget) för att ha rätt att uttala mig om sammanslagningen av två klubbar till en, men i skedet tror jag egentligen att det handlar om något annat än idrott.
Det är väl med föreningar som med bonusfamiljer: Ju fler medlemmar som tvingas tänka om och börja dela (omklädnings-)rum med varandra desto svårare. Trots det vill jag ändå tro på den slitna klyschan ju fler desto roligare. Man får bara se till att kämpa för att det ska bli roligt, bara. När man uppnår frid i laget (eller runt köksbordet) kommer man också att upptäcka att ju mer man slösar med kärleken desto längre räcker den.
Idrott är, eller borde åtminstone vara, kärlek. Att klubben är kärlek, det har jag förstått flera gånger om sedan oroligheterna i handbollstrelleborg uppstod för drygt ett halvår sen. När jag har pratat rationellt om vad som egentligen är bäst inför framtiden, en eller två klubbar, har handbollsfolket försökt förklara för mig att det är något speciellt med de vinröda eller blåvitrandiga tröjorna. Att färgerna är en identitet.
Jag förstår, och tänker att det i så fall sätter sammanslagningen i ett större perspektiv. Det här är något som det kommer att berättas om på släktmiddagar i kommunen under flera generationer framöver. Detta borde dokumenteras och skrivas in i Trelleborgs historieböcker. (Kanske en uppgift för Föreningen Gamla Trelleborg, eller museet, istället för den där jubileumsutställningen om IFK som aldrig blev av?).
Ni som tränar, spelar eller dömer handboll i Trelleborg just nu kommer för alltid att vara en del av historien. Om 15 år kommer spelarna i A-laget inte att minnas att det en gång fanns två handbollsklubbar som konkurrerade om träningstider, spelare och poäng. Då är det er uppgift att berätta historien om hur Trelleborg HBK bildades, för A-lagsspelarna och för oss andra.
