Sus testar gammal CSK-idé

Det är i grova drag samma idé som skrotades i Kristianstad för några år sedan, då ”Närakuten” i samband med Hälsovalet blev primärvårdsenheternas ansvar och flyttade ut på bygd­en.

På Skånes universitetssjukhus i Malmö-Lund ska man under två veckor kring månadsskiftet januari-­februari göra ett experiment i stor skala.

Skälen är flera: Dels olika traditioner för omhändertagande på de två sjukhus­en, dels att cirka 30 procent av de som kommer till akuten inte har medicinska skäl att vara där.

Sydsvenskan skrev nyligen att alla patienter som själva kommer gående in på akuten under experimenttiden ska få träffa distriktsläkare från primärvården. Om besvären inte är akuta avslutas besöket efter distriktsläkarens bedömning och behandling.

Jesper Persson, chef­läkaren, säger också att med distriktsläkare på akuten minskas trycket och patientsäkerheten höjs.

Eva Thorén Todoulos är chef för SUS akutdivision. Hon säger till Sydsvenskan att det ideala är en öppen vårdcentral hundra meter från akuten.

Så såg det i princip ut i Kristianstad innan Jourläkarcentralen mitt emot sjukhusets akutmottagning fick stänga, eftersom lokalerna behövde fräschas upp. De används till annan verksamhet i dag.

I stället skapades ”När­akuten”. Patienterna gick in i samma entré, och fördelades av personal innanför dörrarna på närakut respektive specialistakut.

När Hälsovalet infördes blev det en organisatorisk och pengamässig fråga; respektive primärvårdsenhet – privat eller offentlig – skulle själv ta ansvar för akuttider åt de patienter som på kvällar och helg­er inte behöver akutvård.

I nordöstra Skåne har det inneburit att kvällar och helger för de offentligt drivna vårdcentralerna sköts av en mottagning på Näsby vårdcentral, medan privata ordnat sitt själva. För att minska belastningen på sjukhuset har Hälsovalsenheterna också öppet längre på vardagarna.

På CSK:s akutmottagning gör sjuksköterskor en bedömning, som ibland innebär att man hänvisar till patientens vårdcentral nästa dag, om det är tillräckligt, och även ordnar tid dit.

Gilbert Tribo (FP) är ord­förande i närsjukvårds­beredningen. Han säger:

– Det är akutmottagningarna på Sus själva som gör det här med distriktsläkare, som ett inre arbete. Det är inte primärvården. Kanhända är det vad man behöver ha?

Det pratas mycket om ”fel” patienter, säger han också. Å andra sidan finns inga säkra siffror över hur många primärvårdspatienter det faktiskt handlar om.

Han tycker därför att det ska bli spännande att se vad akutexperimentet i sydväst ger.

Gilbert Tribo konstaterar även att exempelvis CSK har en hög andel patienter som faktiskt läggs in, och därför rimligtvis inte är primärvårdspatienter.