Vilken dag – vilka musiker!
Bohusläns Big Band som under sin musikaliske ledare Nils Landgren serverade oss en blandning av ypperlig musik och sång. Bandet framförde låtar som man inte hör så mycket av när amatörstorbanden framträder. Då gäller det bara jazz av den "gamla typen".
Jag har alltid hävdat att man mycket väl kan spela Evert Taubes sånger i detta sammanhang som till exempel "Nocturne", som gjordes av Bohusläns Big Band denna eftermiddag.
Det behöver inte tvunget vara den traditionella jazzmusiken som skall användas när storband spelar. Förutom nämnda "Nocturne" framfördes även "Vem kan sega för utan vind". Dock inte som vi brukar höra den, utan istället i en jazzinspirerad form. Likaså från dessa gamla fina sånger, gjordes det tvärkast till två ABBA-låtar som även de fick en annan karaktär än vi är vana vid att höra. Men så är jazzens regler!
Så till huvudmannen Nisse Landgren "himself" som egentligen inte behöver närmare presentation, som briljerade sina fantastiska solon i de olika improvisationsvarianter på sin röda trombon. Att han sedan också är en utomordentligs bra sångare med en alldeles egen speciell röst, är ju ett plus som heter duga. Dessutom besitter han en hög proportion av ödmjukhet som kanske inte hör till vanligheterna i jazzsammanhang. Det bör kanske många lära sig att ta efter.
Ett uttryck som Nisse Landgren sagt, var att "en riktig jazzmusiker måste ha egenskapen att få sitt band att svänga. Annars är risken att resultatet blir att man bara musicerar tillsammans".
Och det går ju bra det med?
tycker
