Vilka lärare vill vi ha?

Signaturen Tänk positivt (den 6 december) ger oss gnälliga lärare ett gott råd: Starta en friskola!

Som om vi lärare vore helt skilda från resten av samhället. Tror ni att vi bor under katedern? Jag är inte bara lärare, jag är också förälder till två skolbarn i Trelleborgs kommun. Dessutom är jag skattebetalare. På nära håll har jag sett hur våra skattemedel slösas bort utan att en krona kommer barnen till del. Jag har sett en klar kvalitetssänkning av skolarbetet. Ingen bryr sig längre om det pedagogiska arbetet i skolan under den tid barnen är där. All energi läggs på tabeller och rapporter. Jag är också orolig för att vi mister de mest erfarna lärarna. Flera kollegor har redan flyttat till annan kommun och många är på väg. Ärligt talat förälder; vilken typ av lärare vill du sända ditt barn till på den första skoldagen, en helt grön eller en erfaren? Vilken kirurg vill du ska operera dig – en nyutexaminerad eller en med erfarenhet? Varje dag sänder vi det mest värdefulla vi har till skolan – våra barn. Då borde ju spjutspetsskolan vara en angelägenhet för så många fler än lärarna, inte sant?

Folk mår dåligt ute på arbetsplatserna och vågar inte längre öppet diskutera skolfrågor. När en processledare kommer in i arbetsrummet stelnar alla till och för viskande samtal med varandra i rädsla för att något de sagt skulle kunna tolkas som kritik av den stora, fantastiska processen. Bara detta talar ju för att något är allvarligt fel. Hur kan det vara så här under ett socialdemokratiskt styre? Det liknar ju faktiskt en helt annan form av regim.

Usch