GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Vi får inte glömma olyckorna i Tjernobyl och Fukushima

Den 26 april 1986 hände kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i norra Ukraina. Katastrofen fick följder även för vårt land och drabbade en del av det norra halvklotet.
I dagarna är det 35 år sedan olyckan i Tjernobyl. På bilden syns sarkofagen över reaktor 4.
I dagarna är det 35 år sedan olyckan i Tjernobyl. På bilden syns sarkofagen över reaktor 4.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Detta är en opinionstext i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Det uppskattas att närmare 200 000 människor fick evakueras från området och staden Pripjat evakuerades för gott. Hur många tusentals människor som har skadats och avlidit senare är okänt.

Sedan olyckan har många cancerdrabbade barn vistats på sommarlov utomlands och även i Sverige. År 2019 fick den havererade reaktorn ett nytt hölje och fortfarande kan delar av strålningen nå ut genom stål och betong. Det innebär att det behövs ytterligare tid för att få bukt med strålningen och hittills har investerats miljardbelopp för områdets röjning och för att stabilisera läget. Marken är fortfarande radioaktivt belastad.

Den 11 mars 2011 hände Fukushima olyckan i Japan som hade grund i en jordbävning utanför Japans kust och 18 500 personer dog omedelbart. Kärnkraftens haveri medförde att närmare 200 000 personer fick evakueras från sina hem.

Att bygga kärnkraftsanläggningar är dyrt och är i dagens samhälle inte konkurrenskraftigt för att inte tala om säkerhets- och avfallsproblemen.

Italien, Tyskland och Schweiz har beslutat att lämna kärnenergin efter Tjernobyl- respektive Fukushimaolyckan.

Av den totala elproduktionen år 2020 i vårt land stod vattenkraften för 45 procent och denna produktion är beroende av mängden nederbörd i form av regn och snö, vilket innebär att under ett år med lite nederbörd minskar produktionen och ett år med mycket nederbörd ökar produktionen. Under ett normalår står vattenkraften för mer än hälften av den totala elproduktionen i vårt land. Kärnkraften stod för 30 procent av vårt elbehov år 2020. Vattenkraften och kärnkraften kompletteras av vindkraft och kraftvärme som svarade för 17 procent respektive 4 procent av vårt elbehov år 2020.

"Sverige har goda förutsättningar för vindkraft, inte minst eftersom vi har en lång kust där vindarna är starka."

Sverige har goda förutsättningar för vindkraft, inte minst eftersom vi har en lång kust där vindarna är starka. Förr i tiden var väderkvarnar en vanlig syn runt om i vårt och vid förra seklet beräknar man att det fanns cirka 2 000 väderkvarnar i vårt land. Nu är vindkraften på väg tillbaka, men i en helt annan form. Anledningen är att vindkraften är förnybar och är en av lösningarna när det gäller att ersätta fossila bränslen för elproduktion och minska utsläpp av klimatgaser.

Enligt statistik från branschföreningen Svensk vindenergi fanns det 4 363 vindkraft vid år 2020 slut. Vindkraften finns i stora delar av vårt land, framförallt längs kusterna och på andra ställen med bra vind och det byggs numera flera vindkraftverk tillsammans i en ”vindkraftspark”.

Produktionskostnaderna för vindkraftverk har sjunkit så i dag är den konkurrenskraftig utan subventioner. I vårt grannland Danmark beräknas mer en tredjedel av all elproduktion komma från vindkraften och det är den högsta andelen i välden.

Tekniken för vindkraftverk har också utvecklats med högre torn, och större och effektivare turbiner. Dessa större vindkraftverk kan producera betydligt mer el trots att bladen roterar långsammare än på små verk.

Energimyndigheten skriver i sin sammanfattning för år 2020 att vårt land hade ett elöverskott som vi exporterade och att vindkraften är den del av elproduktionen som gör att vår elproduktion ökar och en fortsatt utbyggnad av vindkraften pågår.

Tommy Bengtsson, Beddingestrand i april 2021

Läs mer