Vi behöver fler bostäder och det är bråttom
Bostadsbyggandet står inför en betydande nedgång, med förväntat cirka 25 000 nya bostäder i år jämfört med 55 000 förgående år och nästan 70 000 året innan. Nästa år beräknas nedgången fortsätta, med endast 20 000 påbörjade nya bostäder.
Förklaringen finns i snabba och kraftiga räntehöjningar, hög bygginflation, högre byggkostnader samt högre markpriser. De ekonomiska förutsättningarna i kalkylerna har förändrats ifrån en positiv avkastning till negativ avkastning. Denna förändring har medfört att intresset för att bygga en villa eller att köpa en kommande bostadsrätt känns osäkert.
Arbetsmarknaden inom byggsektorn svalnar rejält. I vår kommun har denna sektor varit mycket aktiv och det kan slå negativt på den lokala arbetsmarknaden. Konkurser inom byggsektorn har lett till och kan leda till fler förluster av kompetens som kan vara svår att återställa när efterfrågan har återhämtat sig.
Vår lokaltidnings ledarskribent är inte imponerad av regeringen och deras beslut om ett utökat rotavdrag för bostäder, utan konstaterar att det blir för mycket lapptäcke. Fler åtgärder behövs än höjt tak för rotavdraget som endast träffar det ägda boendet. Det är anmärkningsvärt att man bortser ifrån att det finns stora renoveringsbehov också i hyreshus. Den obalans som finns mellan upplåtelseformerna blir ännu större och det är ingen bra utveckling.
Som ung vill man flytta hemifrån och som äldre skall man kunna sälja sin bostad och flytta till något som känns ännu bekvämare. Denna flytt kan vara svår på grund av bostadsbrist och höga hyror, vilket gör att många inte har råd att flytta.
Enligt Boverkets senaste enkät om bostadsmarknaden har två av tre kommuner i vårt land underskott av bostäder. Det är upp till våra rikspolitiker att uppfylla målen med en långsiktig väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.
”Enligt Boverkets senaste enkät om bostadsmarknaden har två av tre kommuner i vårt land underskott av bostäder.”Tommy Bengtsson
Marknadshyrorna kom upp som en del av januariavtalet och medförde en regeringskris sommaren 2022. Det handlade endast om marknadsmässig hyra vid uthyrning i nyproduktion. Nu har detta förslag varit liggande i över två år och inget tyder på att nuvarande regering tar upp det igen. Det är märkligt och beklagligt.
Byggandet är lågt och i över tio år har de allmännyttiga bolagen styrts av allbolagen, som tydligt säger att allmännyttiga kommunal bostadsbolag skall drivas efter affärsmässiga principer och verka på marknadsmässiga villkor. Då skall de också ges möjligheter att konkurrera med privata fastighetsägare. En utredning 2022 föreslog att allmännyttan inte skulle omfattas av LOU (lagen om offentlig upphandling). Den medför en rad negativa konsekvenser och snedvrider konkurrensen i förhållande till privata fastighetsägare. En annan studie visar att allmännyttan har tio procent högre byggpriser och längre byggtider än privata byggherrar på grund av LOU. Det påverkar också i hög grad vårt kommunal bostadsbolag Trelleborgshem.
Allmännyttan har också föreslagit att införa låg moms på bostadshyra. Varje medlemsstat inom EU får numera själva bestämma om moms på sina bostadshyror efter en ändring i EU:s momsdirektiv. Båda dessa förslagen ligger på regeringens bord.
Vi behöver fler bostäder och det är bråttom. Alla skall ha en bra start på vuxenlivet och en bra ålderdom. Det måste vara möjligt att flytta, både som ung och gammal. Företagen måste kunna rekrytera ny personal och inte blir hindrad av bristen på bostäder.
Regeringen har huvudansvaret för bostadsmarknaden och bör snarast vidtaga återfärder och göra upp en plan för bostadsmarknaden, i dag, i morgon och för framtiden.
Tommy Bengtsson, Beddingestrand i oktober 2023
