GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Vårdsektorn blöder – och har gjort det länge

Är det verkligen en mänsklig rätt att bli gammal och sjuk? Nja, det går ju att undra.
Publicerad 11 november 2022
Detta är en insändare i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Skribenten är bekymrad över hur vården fungerar.
Skribenten är bekymrad över hur vården fungerar.Foto: Anders Wiklund/TT

Styrande på olika nivåer käbblar som bäst om elkraft, energi, Natoanslutning, Tidöavtalets tolkning av brist på ämneskunskap, stigande inflation och ack så mycket annat i brist på kompetens. Men vi lever ju i världens bästa välfärdssamhälle…

I det 'obehagliga' kölvattnet finner man, om man fingranskar, skola (L har knäböjt om skolansvaret och skuggboxar) samt vården. – Vad kan gå ingå i detta måhända diffusa begrepp?

Att man kan bli sjuk? Mer eller mindre allvarligt? Dessutom gammal?

Kan detta drabba oss alla?

Det är allmänt bekant sedan ett tjugotal år, att vårdsektorn blöder. Den devota personal, som väljer att stanna kvar, går på knäna på grund av syre- och lönebrist.

Avdelningar stängda på grund av personalbrist, ingen plats för intag av allvarligt sjuka, sprider sig till primärvården – de vårdcentraler, som planerat att så (visserligen på skrivbordet), framgångsrikt avlasta sjukhus med inläggning och akutbeläggning, klarar med undantag inte uppdraget och generalplanen.

”Den devota personal, som väljer att stanna kvar, går på knäna på grund av syre- och lönebrist.”
Rune Roth

(Tribo, vad gör du, egentligen?)

Själv till åren och lite stapplande, den vårdcentral jag tillhör gör ett hyggligt jobb utifrån sina förutsättningar, men överbelagd med kö.

Men min svärfar, 83 till åren, som tappat synen för ett tiotal år sedan kopplat till andra ålderssymtom, har åkt ut och in på olika vårdinrättningar sedan dess.

Och, är inte berättigad till färdtjänst! – Han kan ju medelst trottoarkanten ta sig fram! Drabbades i veckan av total yrsel, kunde varken gå eller stå. I dag var det total förmörkelse. Efter ett otal samtal till lokal vårdcentral (upptaget...), åkte han till akuten. Undersökning med bland annat EKG. – Inga allvarliga fel, hem och håll dig stilla…

När patienten, enligt undertecknad amatörläkare, borde ha lagts in för observation. Uppenbar risk för hjärnblödning med mera, men plats- och personalbrist…

Så snälla välfärdssamhället, hur tycker ni att det fungerar/ska fungera?

Rune Roth, på väg att bli gammal (om vården tillåter)

Uppdatering: Hastigt och lustigt blev svärfar dagen efter kallad till Lund för öronundersökning, man kunde misstänka kristallsjuka som orsak till yrsel.

Fraktad till Lund, utan färdtjänst och han kunde inte följa trottoarkanten, kom han så småningom in till undersökningsrummet varpå han omedelbart kollapsade, avsvimmad. Nu händer något helt fantastiskt! - Halva Lunds läkarkår infinner sig med berömvärd hastighet med narkosläkare och andra specialister.

Patienten fraktas med fart på bår i sällskap av detta läkarteam genom kulvertar till akutavdelningen, som helt oförberett ger företräde. Preliminär undersökning resulterar i inskrivning för vidare observation och provtagning. Fortsättning följer...

Så visst kan vården funka! - Men ska förspelet behövas?