Vårdnadsbidraget är en kvinnofälla

Nästa år får kommunerna möjlighet att införa vårdnadsbidrag. En del verkar utgå ifrån att det redan är klart. Men alliansens politik är inriktad på att vi ska arbeta mera, inte mindre, att utanförskapet ska minska, och att jämställdheten mellan kvinnor och män ska förbättras.

Att då införa vårdnadsbidrag strider dels mot jämställdheten. Den liberala feminismens främsta förtjänst genom historien är att ända sedan 1700-talet tala om vikten av kvinnors ekonomiska självständighet. Frihetsfundamentet är att skapa en yrkesidentitet, att tjäna egna pengar och att sörja för sitt eget uppehälle – utan att vara beroende av vare sig make, släkt eller familj. Detta har utgjort grunden för kvinnors frigörelse, oavsett socialgrupp. Kvinnor tar ut 83 procent av föräldraledigheten och utför det mesta av hemarbetet, detta kommer att leda till att i huvudsak kvinnor kommer att omfattas av kommunalt vårdnadsbidrag.

Dels mot integrationen. Klyftan mellan svenskar och invandrare har fördjupats under de gångna åren. Utanförskap och segregation innebär tiotusentals personliga tragedier och är ett gigantiskt resursslöseri. Invandrarkvinnor är överrepresenterade bland arbetslösa. Dessa kvinnor har ofta en svag ställning på arbetsmarknaden, är ofta lågutbildade och riskerar genom ett kommunalt vårdnadsbidrag att ytterligare stängas in i hemmet och i praktiken försvåra för studier, skapa en egen yrkesidentitet och lära sig svenska. Dessutom är förskolan en viktig möjlighet för små barn med invandrarbakgrund att lära sig god svenska och integreras i det svenska samhället.

Och inte minst mot arbetslinjen. Vårdnadsbidrag står i skarp kontrast till en politik som vill motarbeta passivitet och bidragsberoende. Det kanske främsta argumentet för att byta regering i valet 2006 var just alliansens fasta arbetslinje.

Då duger det inte att införa nya bidragssystem som cementerar såväl kvinnodiskriminering som segregation i förorter. Sverige behöver en ny familjepolitik, men det måste vara en familjepolitik som uppmuntrar kvinnor och män att dela på ansvaret för försörjningen och barnen.

Christina Björklund

liberala kvinnor