”Vår mor dog i väntan på en plats på särskilt boende”

Mor ville inget hellre än att få flytta in på ett särskilt boende (äldreboende), hennes största fasa var att hon skulle ramla vid ett toabesök! Vilket vi pratade med biståndshandläggare och sjuksköterska om. Nu fick hon uppleva det där fallet som hon fasade för! Det gör oss både ledsna och förbannade!

De som bor på särskilda boende faller de också, det är vi väl medvetna om men de har möjlighet att får hjälp vid toabesök vilket inte funkar i hemmet för en person som tar vätskedrivande tabletter och har så ont i sin kropp att det är svårt att förflytta sig.

De som bestämmer ansåg att hon klarade sig hemma med hjälp av hemtjänsten, fungerade inte fullt ut! Ingen skugga ska falla på personalen där, de gjorde sitt allra bästa för vår mor! När sjuksköterskan ringde för att berätta att mor fallit berättade han också att han samma dag skulle kontakta biståndshandläggare för att säga att han tyckte att mor behövde en plats på ett boende.

Enligt personal i den hemvårdsgrupp som mor tillhörde hade hon ringt dit och bett att de skulle hjälpa henne att få en plats. Vi vet att det inte står tomma platser och väntar på dem som behöver den men från första gången mor sökte fram till hon dog måste möjligheten för henne att erbjudas en plats på särskilt boende funnits.

När biståndsbedömare kontaktades för att prata om möjligheten för mor att ansöka om en boendeplats var svaret – sök, det finns lediga platser nu! Hon fick så avslag eftersom det ansågs att hon klarade sig med hjälp av hemtjänst.

Det som hänt kan vi inte göra något åt men känslan av att mors fall inte behövde skett gnager och gör ont! Och det vill vi att ni ska veta!

Inez barn - Birgitta, Rickard, Rolf och Lars Almroth