GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Vår beredskap är inte god

Inför det stundande andra världskriget höll vår dåvarande statsminister Per-Albin Hansson tal till svenska folket och konstaterade att ”vår beredskap är god”.
Våra resurser räckte inte till för att släcka bränderna i Ljusdal 2018 utan krävde insatser i form av flyg från andra EU-länder, konstaterar skribenten.
Våra resurser räckte inte till för att släcka bränderna i Ljusdal 2018 utan krävde insatser i form av flyg från andra EU-länder, konstaterar skribenten.
Foto: TT
Detta är en insändare i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

I själva verket var inte hans uttalande korrekt. Förvaret hade kraftigt nedrustas under 1920-30-talet. Vårt land var dåligt förberett både försörjningsmässigt och civilt.

I dagens situation verkar det som att vårt land efter Berlinmurens fall fortfarande uppfattar att vi alla lever med en inneboende känsla av säkerhet som att demokratin hade segrat över de mörka krafterna.

Precis som på 1920–30-talet bantades såväl det civila som det militära försvaret. Under det senaste årtiondet har försvaret tappat fältsjukhus som nedmonterats liksom en hel del läkarutrustning. Kommunerna fick större ansvar för brandsäkerheten och viktiga centrala delar av brandförsvaret försvann.

Skogsbränderna i Västmanland sommaren 2014 som innebar att närmare 14 000 ha skog försvann tillsammans med ett 25-tal nedbrunna och skadade byggnader visade bristerna i vår brandsäkerhet. Sommaren 2018 brann det igen och den gången i trakterna kring Ljusdal i Gävleborgs län. Våra resurser räckte inte till för att släcka bränderna och för att klara detta så krävdes insatser i form av flyg från andra EU-länder.

Kring årsskiftet 2009/2010 beslutades att vårt land inte i framtiden skulle producera och utveckla ett eget försvarsmaterial. Materialet skulle köpas in utifrån och man trodde att det också skulle fungera i ett krisläge. I ett krisläge gäller inte vanliga regler för ekonomisk handel och gränser stängs.

Försörjningsstödet skulle också vila på billig import och borta var beredskapsmålet. Marknaden skulle råda och kunde inte de svenska producenterna producera lika billigt som konkurrenterna utomlands skulle mat köpas från utlandet. Vårt land skulle integreras med EU oavsett vad det innebär i form av minskad produktion eller avveckling av nyckeldelar inom jordbruket. Beredskapsregleringen avskaffades. Varje dag serveras tre miljoner måltider i våra offentliga kök och hälften av denna mat som serveras är producerad med metoder som är förbjudna i Sverige med lägre djurskydd och mer antibiotika.

"Varje dag serveras tre miljoner måltider i våra offentliga kök och hälften av denna mat som serveras är producerad med metoder som är förbjudna i Sverige med lägre djurskydd och mer antibiotika."

Såväl civilförsvaret som försvaret och försörjningsstödet i vårt land inger oro och inte blir det bättre med försörjningen av sjukvårdsutrustning. Uppdraget var delegerat och uppdelat på samtliga regioner i vårt land och fullt naturligt kände ingen av dessa ansvaret eller hade uppdraget att säkerställa den inhemska produktionen. I stället litade de på marknaden som skulle vara byggd på snabba leveranser från marknaden. När krisen kom i pandemin så var det att ge sig ut på marknaden och i ett krisläge gäller inte vanliga ekonomiska regler. Land efter land satte den egna befolkningens intresse främst.

Detta händer i ett land som har myndigheter till snart sagt allt och det visar sig inte alltid hålla måttet i skarpa lägen. Erfarenheten har mer än en gång visat brister i beredskap och bristande samordning.

Till sist och inte minst måste väl våra förtroendevalda politiker i riksdagen inse att ansvaret för beredskap och försörjning för vårt land måste ha en hög angelägenhetsgrad.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har larmat om den svenska sårbarheten och måste få ett större ansvar centralt så att inte frågan åter delegeras bort.

Tommy Bengtsson, Beddingestrand i april 2021

Läs mer