Vad kan vi göra åt vädret?
Efter översvämningar i norra Sverige i mitten av juni kom värmeböljan. Under de tio första dagarna i juli var medeltemperaturen 3-4 grader över det normala i stora delar av Sverige och 7-8 grader över det normala i norra Norrland, jämfört med åren 1961-1990.
Och det fortsatte med häftiga regnväder i slutet av månaden, med rubriker i media som "Syndafloden – vi är på väg att dränkas i skyfall". Ännu mer omtumlande var det i Sydeuropa och Nordafrika. Torkan i Spanien och Portugal rapporteras vara den värsta sedan mätningar började göras på 1940-talet, och i västra Frankrike var vattennivåerna de lägsta sedan 1976. Även norra Afrika är hårt drabbat. I Marocko uppges 57 procent av skördarna ha förstörts och i grannlandet Algeriet är det nästan lika illa. Svältkatastrofen i Niger är framkallad av samma torka. Vad är det egentligen som händer med vårt väder? Fortfarande kan man inte härleda enskilda väderkatastrofer till människans utsläpp av växthusgaser, men det övergripande mönstret blir allt mer tydligt.
Nyligen presenterade det brittiska försäkringsförbundet en rapport om väderrelaterade katastrofer som visar att försäkringsskadorna i världen femdubblats, från tre miljarder dollar per år under perioden 1970–1990 till i genomsnitt 16 miljarder dollar per år under perioden 1990–2004. På det internationella planet är det mycket välkommet att USA:s president i sommar äntligen erkänt människans påverkan av klimatförändringen. Det är avgörande att USA kommer med i det internationella samarbetet. På den nationella nivån måste vi både genomföra omfattande utsläppsminskningar och börja anpassa oss till växthuseffektens följder i form av översvämningar, värmeböljor, havsnivåhöjningar och kraftiga oväder. På individnivå måste vi alla uppmärksamma och ifrågasätta att vi orsakar så mycket koldioxidutsläpp. Vilka val gör vi som konsumenter? Varför ska exempelvis de nya bilar vi köper i Sverige släppa ut över 20 procent mer koldioxid än bilarna i övriga EU? Ju längre vi väntar med att agera desto hårdare drabbas vi. Om vi inte börjar bromsa nu, så kommer vi att tvingas tvärnita i framtiden.
Pär Holmgren,
meteorolog
Kjell Larsson,
chef för Räddningsverkets
operativa avdelning
Tom Hedlund,
Naturvårdsverket