Trelleborg sätter ribban för lågt
Projektet spänner över tre faser där den första syftar till att ersätta fartygets användande av fossila bränslen under manövrering i hamn med elhybriddrift. Steg två syftar till att ge fartyget möjlighet att gå på el 10 sjömil ut från hamn och därmed skona skärgården fån utsläpp. Steg tre ger fartyget en räckvidd på 50 sjömil under eldrift. (Det är inte väldigt mycket längre mellan Trelleborg och Sassnitz). Steg ett i planen pågår sedan flera månader. I Sjöfartstidningen kan jag läsa att det så här långt betraktas som en stor framgång.
Stena Line beskriver själv i sin pressrelease nyttan redan i fas ett så här: ”Miljöbesparingen att använda batteridrift för minskad generatoranvändning och manövrering i hamn är i steg ett cirka 500 ton bränsle, 1 500 ton CO2 vilket i sin tur motsvarar cirka 600 personbilars utsläpp per år”. Stora siffror…
På sikt kommer lärdomarna från projektet i Göteborg att slå igenom på fler fartyg i rederiets flotta och säkert inspirerar andra rederier också. Med tiden blir den nya teknologin tillgänglig för Trelleborg.
I ljuset av den här utvecklingen vill jag väcka ett par öppna frågor till Trelleborgs politiker, mest bara för att stimulera en diskussion kring vilken sorts hamnstad vi vill vara och vart vår energi borde kanaliseras.
Färjan som sedan ett halvt år varit operativ med batterihybridteknik trafikerar linjen Göteborg-Frederikshamn. Hur kunde vi påverkat så att det var vår ort och vår linje här i Trelleborg som var den första att ta del av den förbättringen? Vilka frågor kan ställas i stadshus och styrelserum för att Trelleborg ska stå längst fram som förstahandsval nästa gång förbättringar tas fram? Hur kan vi göra det mer attraktivt för de rederier som trafikerar vi vår hamn att förlägga sitt miljöförbättrande arbete till just vår ort och linjerna från vår hamn?
Projektet som möjliggör batterihybridlösningen är högteknologiskt. Det koncentrerar pengar från näringsliv, Trafikverk och EU in i framtidsindustri som i sin tur skapar grogrund för annan verksamhet. Vad kan vi i Trelleborg lära oss från det? Vi är likt Göteborg också en hamnstad, vi pratar också med Trafikverket, EU och ibland kanske till också med näringsliv. Vår dialog tycks dock mest handla om grundläggande infrastruktur. Asfalt, betong, omvägar/ringvägar. Hur kan vi agera annorlunda för att lyfta vår position i inom hamn, logistik och marinindustri från att fokusera på den mest grundläggande aspekterna till att också bli en del av den (kunskaps)industri som det marina trafiksystemet faktiskt är? Hur går vi från att vara marin genomfartskommun till att likt Göteborg, Kalmar och andra orter bli en del av hela den forskning och näringslivsverksamhet som det marina systemet generar? Hur för vi över den energi som under 25 år lagts på frågor kring infrastrukturen för genomfart till att i stället läggas på satsningar för att göra hamnstaden Trelleborg till en del av den marina industrin och forskningen? Att jobba vidare utifrån visionen att vi ska bli bäst i landet på förtöjning och genomåkning medan den kunskapsintensiva delen av marinindustrin lockas att bygga vidare på andra orter är i mitt tycke att sätta ribban för lågt.
Stefan Harrstedt
