Trelleborg klättrar mot toppen i låneligan

Man kan jämföra kommunernas skuldsättning genom att slå ut skulden per invånare. En enkel servettkalkyl ger då att skulden delat med 46 649 invånare (SCB, slutet av 2022) ger en låneskuld på cirka 122 000 kronor per trelleborgare.

Trelleborg kvalar lätt in på tio-i-topp listan över Sveriges mest skuldsatta kommuner, närmare bestämt en delad femteplats. Ettan Trollhättan låg på 142 600 kronor per invånare 2022 (källa: Ekonomifakta).

Vad har vi fått för vår höga skuldsättning?

Vi har byggt en ny fin och dyr hamn i öster. Men det finns ingen tillfart till den. Därför måste hamnen ligga kvar i väster. Det verkar ju nästan som om vi har dubbla hamnar. Staten prioriterar annan infrastruktur; Trelleborg finns inte på listan över satsningar de närmaste åren. Fehmarn Bält tunneln invigs 2029. Hur påverkar det Trelleborgs hamn?

Så länge hamnen ligger kvar i väster kan Kuststaden 2025 (dags att döpa om den?) inte påbörjas. Kuststadsprojektet har pågått i ett antal år utan att visa upp så mycket som en tummetott. Det finns i dag gott om lediga lägenheter att hyra och bostadsrätter är svårsålda. Behovet av nya lägenheter synes begränsat. En skyddsvall ska byggas för att skydda Kuststaden som inte finns, men inga skydd planeras för befintlig bebyggelse. Miljonerna rullar.

Men det räcker inte där; det finns ju varken Kuststad, Business Center eller ringvägar. När de ska byggas kommer det att kosta; skulden ökar sannolikt med ytterligare 1,5 till 2 miljarder kronor vilket kommer att ge oss en förstaplats på mest-skuldsatt-listan. Något förvånande för en kommun som åtminstone nominellt styrs av ”vi tar ansvar för ekonomin-moderater”.

Den höga skuldsättningen ger ökade räntekostnader; vilket löses med höjd kommunalskatt och/eller besparingar i kärnverksamheten. Styret kalkylerar hurtigt med att 10 000 högavlönade invånare ska flytta hit och ge högre skatteintäkter. Var ska de komma ifrån? Kom ihåg att grannkommunen Vellinge har betydligt lägre kommunalskatt.

Det engelska uttrycket ”Sunk Cost Fallacy” beskriver ungefär människans tendens att envist fortsätta att lägga pengar på projekt trots att fördelarna inte uppväger kostnaderna. Vi står alltså kvar vid den enarmade banditen, satsar mer och mer, och tror att vi snart ska vinna tillbaka det vi förlorat.

Visst ska man satsa på utveckling. En välmående kommun med arbetstillfällen, bra skolor, omsorg, infrastruktur, miljö och fritid för invånarna är väl allas mål. Men alla dessa utvecklingsprojekt borde visa någon form av resultat, någon gång. I nuläget syns enbart en galopperande skuldsättning. Ingen jackpot i sikte.

Hur många fler kommunala tummetottsprojekt finns det?

Arvoden. Hittepåjobb. Det är arvet styret lämnar efter sig, och till det kan vi nu lägga en rekordhög skuldsättning som kommer att ligga skattebetalarna till last en lång tid framöver. Styret har verkligen satt Trelleborg på kartan.

Pia Dahlbom Rebelo, Beddingestrand