GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Ta tillvara det ökade intresset för försvaret

I dag och fram till fram till 2025, är det under 10 000 personer per år, som får göra sin värnplikt.
Publicerad 24 januari 2023
Detta är en insändare i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Åke Larsson vill att alla ungdomar ges möjlighet och rättighet att göra värnplikt.
Åke Larsson vill att alla ungdomar ges möjlighet och rättighet att göra värnplikt.Foto: OLA TORKELSSON / TT

Alla våra ungdomar bör ha rättighet att få prövas och få en tilldelad uppgift i försvar eller civilförsvaret, efter intresse och förutsättningar, och med utbildning, för att vid behov kunna försvara vårt land.

Det finns många militära utbildningar i dag som sedan kan överföras till civil verksamhet; som till exempel chaufförer av tyngre fordon och bussar, sjukvårdspersonal, digital teknik, kockar, vakt och ledningspersonal, hundförare, sjömän, hemvärnet och många fler områden, samt våra frivilligorganisationer

En militär utbildning kan också vara en ingång till ett civilt arbete.

”En militär utbildning kan också vara en ingång till ett civilt arbete.”
Åke Larsson, veteran i 47:e hemvärnsbataljonen och politiskt oberoende

De blir sedan viktiga personer, för försvaret av landet, utbildade för en eller flera uppgifter, som de visat intresse för. I frivilligförsvaret också, på meningsfull fritid. Det kan vara ett sätt att bryta den vi och dom-mentalitet, som råder i dag att utbildas tillsammans, oavsett vem man är och var man kommer ifrån. Utbildas i kamratskap och respekt för varandra, till försvaret av vårt Sverige. Som snart också blir en allierad i NATO.s försvarsallians. Tillsammans står vi då starka mot det ryska hotet.

Ser vi tillbaka på Ungernkrisen 1956, då Sovjet (Ryssland) rullade in över Ungerska gränsen med stridsvagnar, för att slå ned en fredlig demonstration, för ökad demokrati.

Då var vår krigsmakt, som det hette då (i dag försvaret), inte på något sätt inblandad, men betydligt bättre bemannade. Ungefär sex gånger fler gjorde då sin värnplikt eller cirka 50 000 män (i dag 8 000 män och kvinnor). Totalt kunde vi ställa upp 800 000 soldater 1956, i dag cirka 200 000. Värnpliktig årskull är inte inräknad, eftersom de är under utbildning.

Kvinnor var inte värnpliktiga 1956, men utbildas i dag på lika villkor, cirka 18 procent av de värnpliktiga var kvinnor 2022. Försvarsmakten består i dag av 22 procent kvinnor. Många utbildas till ledare, proportionellt fler än männen.

För de flesta ungdomar var det tidigare naturligt att göra sin värnplikt och militära grundutbildning. Det gjorde i princip alla friska män. De fick därefter sin krigsplacering (plats/uppgift där man skulle inställa sig) som inkallad. Då visste soldaten redan i fredstid, vart han skulle inställa sig, och fick biljett dit (ofta till en järnvägsstation), där han hämtades till sitt förband, i vilket han skulle utrustas och tjänstgöra och som han utbildats för.

Information bör ges till elever i lämplig ålder, av kompetent personal, som förklarar varför vi har ett försvar i Sverige, vilka olika vapenslag som finns och frivilligorganisationers uppgifter. Eleverna bör också få göra ett besök på någon förbandsort eller hos frivilligorganisationerna. Lämplig information tas fram speciellt för skolundervisning

Åke Larsson, veteran i 47:e hemvärnsbataljonen och politiskt oberoende