Stackars lilla Trelleborg
Ända fanns och finns ju alla förutsättningar för din lycka och välgång genom placeringen med hela Östersjön för dina fötter och omgiven av åkerjord som gav de allra finaste grödor. Inte konstigt att du blev en av våra allra äldsta städer – här fanns ju pengar att hämta.
Och affärerna gick bra. De gick till och med alldeles för bra! I Malmö, Ystad, ja ända upp i Landskrona, klagade folk på dig. De tyckte du knep deras handel. Till slut gick de till kungs med sina krav på att något måste göras åt Trelleborg. Och till slut fick de också igenom de där kraven. Du fråntogs rätten att vara stad. Du skulle kallas för Fläck! Och någon handel fick du minsann inte bedriva.
Det tog några hundra år för dig att resa dig, och återigen var det mycket tack vare havet och åkerjorden. Bönderna behövde en hamn för att skeppa ut sina grödor. Sagt och gjort, man började resolut bygga (ja, det är tydligen så det brukar gå till). Och när hamnen var färdig då kunde staten inte sätta emot, du fick än en gång kalla dig stad.
Och framgångarna lät inte vänta på sig. Handelshus och fabriker. Järnvägar kors och tvärs. Du blev åter en framgångssaga med Vattentornet som en potent och jublande symbol.
”Det ryktades att nu skulle man också bättre ta vara på kuststräckan och det vackra, vackra Söderslätt.”Ingela Jacobsson
Men det blev liksom lite för bra. Det blev fabrikerna och hamnen som angav tonen. Du, som bjöd på så mycket vackert och härligt, hade inte så många som ställde upp för det sköna. Och uppifrån kom dekret, det ena efter det andra. Bort med järnvägarna. BB flyttades till Ystad. Tingsrätten likaså. Vad allt har du, stackars lilla Trelleborg inte behövt stå ut med. Till råga på allt flyttade även industrierna.
Men nu såg det ut som om du än en gång var på väg att resa dig, E6 var äntligen fixad och du fick återigen en järnvägslinje till Malmö. Kulturlivet blomstrade och inflyttningen ökade. Allt fler började prata om att Trelleborg nog liksom ”hade lyft sig”. Det ryktades att nu skulle man också bättre ta vara på kuststräckan och det vackra, vackra Söderslätt. Turismen skulle bli den nya och viktiga näringen.
Så – som en blixt från klar himmel – kom dråpslaget. Ett fängelse, inte ett fängelse vilket som helst, utan ett jättelikt fängelse, troligen Sveriges allra, allra största – och detta tänkt att placeras mitt i världens bästa fullåkersbygd! Och just där det dessutom är så platt att alla enorma fängelsebyggnader, höga murar – och inte minst all den rysliga taggtråden – kommer att synas milsvitt omkring.
Vad har du, Trelleborg, och nu också Söderslätt, egentligen gjort för ont? Och hur kan de, som är satta att värna om er, totalt okänsligt och med berått mod krossa och förstöra er rikedom, härlighet och skönhet?
Ingela Jacobsson
