Spjutspetsgymnasiet är ett gigantiskt misslyckande
Alla har sagt det. Personalen har sagt det, facket har sagt det och eleverna har sagt det. Allt som personalen förutspådde har besannats. Spjutspetsgymnasiet är ett gigantiskt misslyckande. Förvaltningschefen: "Andra metoder, studietorg, mindre pengar! Lärarna måste se till att eleverna tar ansvar för sina studier! Håltimmarna är avskaffade. Eleverna ska gå till studietorgen".
Men om eleverna inte går till studietorgen utan hellre drar på stan när man ändå inte har lektion? Vad gör vi då, förvaltningschefen? Ska vi ut på stan och hämta in myndiga elever? Och de som verkligen behöver stöd, vad gör vi med dem? "Studietorgen!" upprepar förvaltningschefen som ett mantra. Men om en elev behöver extra stöd i matte och det sitter en lärare i franska på studietorget. Hur gör vi då? "Coacha!" är det muntra budskapet. "Jaha, du Pelle! Tyvärr kan jag inte räkna men på måndag sitter en mattelärare här. Återkom då! Lycka till!" Men detta är ju tokstollerier! Det är bara ord, ord, ord! Upp flyga orden, tanken stilla står! Ja, den står i sanning stilla – tanken. Fler konferenser, lärarlösa lektioner, tomma studietorg, fel lärare på studietorgen, konstaterar eleverna. Minsta lilla reptilhjärna kan begripa att det är mötet med eleven, som bidrar till inlärning. Självstudier duger måhända bra på högskola men för att komma dit behöver man ämneskunskaper.
Förvaltningschefen tar Skolverkets kritik mot "ämnesfixeringen" som förevändning att slå itu ämnesgrupperna. Fokusera på programmen! Så med en svensklärare här och en svensklärare där ska vårt gymnasium gå som en spjutspets i den svenska skolvärlden. Snicksnack! Minsta snickare begriper, att för att vara en bra snickare behöver man också erfarenhetsutbyte med andra i sin bransch. Jag blir så trött!
Laglösheten breder ut sig. Förvaltningschefen: "lärare som uttalat sig i media var lätta att identifiera" (TA 8 den december). Ett grundlagsbrott! Källor får inte eftersökas (Regeringsformen). Budgeten togs i nämnden utan föregående MBL-förhandling. Brott mot lagen om medbestämmande! Brott mot datalagen (PUL): Helt respektlöst lades personalens privata telefonnummer ut på nätet utan att informera berörda. Motivering: "Personalen ska kunna nås på sin förtroendetid".
Är vi livegna eller ? Förtroendetiden råder vi själva över enligt avtal. Brott mot avtal och datalag. För säkerhets skull lades också adresserna ut. Kanske för att någon ska kunna skicka en blomma? För det fick kommunen en knäpp på näsan. MBL-brottet renderade ett skattefinansierat skadestånd. Dialog ska föras mellan arbetsgivare och arbetstagare enligt avtal. Då dialogen är lika med noll bryts avtalet även här.
Arbetsmiljölagen är satt ur spel. Den djupt sörjda och saknade 55+veckan är borta. Men det gör ingenting: "Glädjen att arbeta i arbetslag uppväger den förlusten!" säger förvaltningschefen utan att blinka. Sic!
Med en god arbetsmiljö mår personalen bra och producerar mera, vilket i slutändan ger ett bra resultat. Hos oss är slutprodukten ett gott resultat hos eleverna. Så förmäten är jag att jag nu uppmanar de politiska företrädarna att ta sig en gigantisk funderare över julen. Alla har fattat vid det här laget att det inte blev så bra – utom kommunalråd och presidier (s och m). Läst men inte förstått, kanske? "Äntligen! Lärarna ska börja jobba!" påstås det att s-märkta toppolitiker utropat. Men detta är ju fruktansvärt! Vi styrs av en arbetsgivare som föraktar oss.
Jag undrar vad de hade sagt om en arbetsgivare uttalat sig så nedlåtande om en LO-medlem? Som hemläxa över julen skickar vi med förvaltningschefen en gigantisk uppmaning att läsa på vilka regler som gäller i den offentliga förvaltningen. De är inte desamma som i det privata näringslivet, nämligen. Kära föräldrar och elever, ärade politiker, värderade läsare och skattebetalare: Hundratals personer kan inte ha fel och en enda rätt! Nu vill vi se resultat! Jag sätter en tjuga på att mer än en bland personalen har en nyårsönskan om en gigantisk förändring 2006. Vågar man hoppas på ett sådant nyårslöfte från politikerna?
Muh!