Socialistisk jordbrukspolitik – och därefter?

Efter Margareta Winbergs dråpslag mot svenskt jordbruk och dess produktion i början av 90-talet har utvecklingen mot undergång accelererat.

Nu delas den socialistiska synen på jordbruk av en klar majoritet i vår svenska riksdag. Folkpartiet, miljöpartiet och till och med moderaterna tycks tro att en total import av livsmedel från de länder, som kan producera och sälja billigast är den bästa lösningen på vår livsmedelsförsörjning. Ingen tycks inse att ur och av jorden och jordbruket stammar allt vad vi behöver för vårt uppehälle.

Det svenskproducerade är dessutom väl kontrollerat av statliga organ beträffande uppfödningsmetoder, skötselmetoder och behandling under förädlingsprocessen fram till kunden. Ingen ansvarig politiker inser värdet av öppna landskap, välskötta fält, skogar och betesmarker.

Drömmen om att köpa kött, ägg med mera till samma pris som i U-länder utan reglerade löner och de sociala och medicinska regler, som i Sverige i hög grad påverkar priset till kunden. Våra politiker får ändra sin inställning till jordbruk, skog och fiske och fokusera på arbetstillfällen och ekonomi, även om dessa näringar är en bra bit från den rena stadsbilden där trängselskatter och dylikt skymmer möjligheterna till utveckling och sund ekonomi för hela landet.

Även i detta avseende har vi mycket att lära av Danmark. Gör det!

Olof Kristerson