Skolan måste ständigt utvecklas
Skolvalet bestämmer föräldrar och elever. Tilldelningen av skolpengen följer valet och har sin grund i friskolereformen som genomfördes på 1990-talet. Propositionen från 1992 som öppnade för den svenska friskolereformen hade en annan bild av frågan. Det står att associationsformen ”är ointressant”. Reformen öppnade för stiftelser, föräldrakooperativ samt olika pedagogiska alternativ och fick en annan inriktning
Utvecklingen har medfört att vi fått allt större skolkoncerner och de kommer utvecklas genom att nya skolor startas i olika kommuner eller genom uppköp av små och mindre skolenheter. Dessa stora skolkoncerner som Academedia, Engelska skolan och Kunskapsskolan tar allt större marknadsandelar och det finns också en del snabbväxande företag som vill in på skolmarknaden. Om man ser till de stora skolkoncernernas utveckling de senaste åren så har de i stor utsträckning slagit vakt om sina egna ekonomiska intressen och inte medverkat till de förändringar som innebär minskad lönsamhet. Skolbolagen på börsen som arbetar efter ett vinstsyfte hanterar olika ekonomiska nyckeltal som många av oss inte känner oss bekväma med.
Vi kan konstatera att vi fått skolor som kan betraktas som vilket företag som helst och arbetar i vinstsyfte och hur intresserade är dessa att satsa pengar på utbildning av eleverna? Med aktiebolag i skolvärlden begränsas insyn och kontroll och affärsomständigheter som kan skada bolaget skyddas av sekretess. Det är en märklig situation och att man inte får insyn i en verksamhet som man skall godkänna och lämna tillstånd till.
Skolans verksamhet är viktig och konstruktionen är att man skall ha kostnader i balans och skulle kommunen öka finansiering till den egna skolan så får friskolorna samma höjning genom en ökad skolpeng. När friskolor plötsligt läggs ner som till exempel John Bauer gymnasiet så måste kommunen ställa upp snabbt. Det borde också avspegla sig i skolpengen.
I stället för att investera i skolverksamheten så är man i många fall återhållsam för att inte öka sina kostnader. Utbildningen behöver behöriga lärare och om alla hade haft behöriga lärare så hade det varit lättare att utvärdera och jämföra olika skolors resultat.
Konkurrens om eleverna medför ofta att friskolorna kan locka till sig mer lättundervisade elever och bestämma hur många som skall gå på skolan, vilket i regel ger en bättre lönsamhet.
Utvecklingen i skolväsendet har inneburit att vi går mot en större segregation och mindre likvärdighet och i framtiden kan det innebära att skolan blir mer och mer en plats för vinnare och förlorare.
Skolan är betydelsefull och alla elever skall ges lika möjligheter till en bra utbildning oavsett skola.
Sammantaget så finns det en del aspekter kring den svenska marknadsskolan som aldrig utretts därför att det inte förutsetts. Det är viktigt att insynen och kontrollen förstärks utan att minska drivkraften och engagemanget hos människor med goda avsikter och kunskaper som vill starta skolor.
Karin Bengtsson
