Annons
Insändare

Skolan blir en valfråga 2022

Valet 2022 närmar sig och då skall medborgarna välja vilka som skall företräda dem de kommande åren mellan 2023–2027.
Publicerad 9 februari 2022
Detta är en insändare i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
I vårt samhälle finns en moralisk känsla att alla människor är lika mycket värda och behandlas lika samt att alla barn får lika möjligheter till en bra skolgång, skriver Karin Bengtsson i sin insändare.
I vårt samhälle finns en moralisk känsla att alla människor är lika mycket värda och behandlas lika samt att alla barn får lika möjligheter till en bra skolgång, skriver Karin Bengtsson i sin insändare.Foto: Ulf Palm/TT

Detta valår är det exakt trettio år sedan friskolereformen genomfördes och det är sextio år sedan grundskolans införande.

Utvecklingen i det svenska skolsystemet har inneburit att det fria skolvalet kombinerat med skolpengen samt etableringsrätt för friskolor givit ett större segregerat system som blir mindre likvärdigt.

Annons

Skolan är under ständig utveckling och det har hänt mycket sedan grundskolereformen genomfördes och en av de största var kommunaliseringen av skolan i början av 1990-talet. Några år senare kom friskolereformen.

Båda dessa reformer har påverkat skolan under de senaste tre årtionden, inte minst har det påverkat skolans likvärdighet. Vi har gått ifrån en huvudman med ansvar för hela skolväsendet till decentraliserat ansvar som omfattar 290 kommuner och närmare tusen friskolor stora som små.

Den decentraliserade skolreformen som skulle komman närmare människorna var säkert bra tänkt och det som saknas är underlag som säkerställer skolans innehåll och kvalitet.

En likvärdig skola för alla har inte säkerställts och detta har långsamt urholkats. Den kvalitativa undervisningen och att hålla ihop skolan har kunnat ske genom en bra insats av lärarkåren.

Valfriheten i skolan upplevs av många som positiv när man kan välja en bra skola för sina barn och då tappar man bort hur det ser ut för andra barn eller hela skolsystemet.

Det svenska skolsystemet går mot en större uppdelning och där skolan kan vara bra för vissa och mindre bra för andra.

Dagens finansieringssystem inom skolans värld med en rörlig skolpeng och fritt skolval ger inget bra underlag till vilken skola vi skall ha i framtiden. Detta system med samma skolpeng till friskolorna som till den kommunala skolan måste ändras eftersom kommunerna har ett större ansvar. Urvalssystemet har också sina brister och måste också ändras.

Vår skola i framtiden bör vara en skola där alla barn skall erbjudas en bra och likvärdig skolgång och det måste väl vara målsättningen oavsett partifärg.

”Vår skola i framtiden bör vara en skola där alla barn skall erbjudas en bra och likvärdig skolgång och det måste väl vara målsättningen oavsett partifärg.”
Karin Bengtsson

Enligt skollagen skall resurser medverka till att eleverna så långt som möjligt kan utveckla sin förmåga och det är svårt att förstå att vinst är förenligt med den aktuella skollagen.

En genomgripande skolreform kan medföra att friskolornas fördelar behålls samtidigt som nackdelarna begränsas.

Annons

I vårt samhälle finns en moralisk känsla att alla människor är lika mycket värda och behandlas lika samt att alla barn får lika möjligheter till en bra skolgång.

Bekymmer och problem med dagens skola har en utveckling som accelererat och det verkar som en majoritet i Sveriges riksdag verkar vara nöjda och driver inte på för en förändring.

Valåret 2022 kan ju medföra att fler politiker vågar tänka mer självständigt. Väljarna kan ju ställa krav på hur de arbetar för att vår svenska skola skall bli mer likvärdig.

Målsättningen måste vara en likvärdig skolan föra alla.

Karin Bengtsson

Annons
Annons
Annons
Annons