Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Samhället måste ta ansvar för bostadsproblemen

Det råder bostadsbrist i vårt land och av Skånes 33 kommuner så har 28 kommuner bostadsbrist enligt en rapport från Boverket. Ett av de viktigaste uppdragen i svensk politik är att säkerställa en fungerande bostadsmarknad. Utan en trygg bostad för alla är det svårt att bygga ett tryggt samhälle.
Ett av de viktigaste uppdragen i svensk politik är att säkerställa en fungerande bostadsmarknad, skriver Tommy Bengtsson.
Ett av de viktigaste uppdragen i svensk politik är att säkerställa en fungerande bostadsmarknad, skriver Tommy Bengtsson.
Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT
Detta är en insändare i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

I en rapport som nyligen presenterades av HSB ”Kommunpolitiken och bostadsförsörjningen” framgår det att staten behöver ta ett större ansvar. Kommunpolitiker från hela landet har medverkat och även om kommunerna har ansvaret för bostadsförsörjningen är handlingsutrymmet begränsat. De upplever att de slår mot grupper som har en svag ställning på bostadsmarknaden och de märker det i en ökad omfattning på ungdomar som saknar resurser.

Dessutom så har det skapats stora klyftor mellan generationer. Bostadspolitiken på 1970 och 80-talet med en generös subventionspolitik på bostadsmarknaden skapade en stark förmögenhetstillväxt för de hushåll som valde att bo i ägda bostäder.

Med hänsyn till de enorma stora stimulanspaket som stater och centralbanker lanserar till följd av Coronapandemin kommer det att bidraga till stigande tillgångspriser och det kommer främst dem till del som redan har det gott ställt. Det är en farlig utveckling med att hålla räntorna nere, köpa företagsobligtioner och tillverka nya pengar. Samtidigt införs lånetak och amorteringskrav för att människorna inte skall låna så mycket och de som inte har något eget kapital blir utanför trots att man har jobb och framtidsutsikter.

Bland ekonomer har fastighetsskatten alltid varit ett bra instrument och kallas för ekonomernas favoritskatt och förespråkas av bland andra Finanspolitiska rådet och expertgruppen för studier i offentlig ekonomi ESO samt många andra ekonomer. Lika älskad som den är av ekonomerna är den också långt ifrån uppskattad av husägarna.

"Lika älskad som den är av ekonomerna är den också långt ifrån uppskattad av husägarna."

Fastighetsskatten har inga större snedvridna effekter, vilket är det största problemet med många skatter. Vid en jämförelse med andra länder har vårt land hög marginalbeskattning på arbete och ökar arbetsinkomsten så ökar beskattningen och de begränsar dem som jobbar och vill jobba mer. Beskattning av finansiellt kapital är också ett risktagande och det kan innebära att kapitalet kan försvinna någon annanstans om skattesatsen blir dyrare.

Fastighetsskatten har inga sådana negativa effekter och det skulle vara positivt att flytta en del av beskattningen på arbete till fastigheter. Behöver beskattningen öka så är fastigheter ett klart bättre alternativ än mer lättrörliga alternativ. Ett hus står kvar och vårt land skulle också bli mer likt andra rika länder, som generellt har lägre skatter på arbete men högre på egendom. Det finns olika modeller med statlig subvention i till exempel Norge och Tyskland för att hjälpa våra ungdomar på bostadsmarknaden. I Kalifornien finns en modell som bygger på fastighetsskatten på inköpspriset och detta justeras upp med prisökningstakten varje år. Dock får den inte stiga med mer än två procent om året.

I stället för en smärtsam process i framtiden när den offentliga ekonomin kan vara sönderkörd och stora fördelningsproblem i samhällsekonomin så är vi alla medvetna om att förr eller senare kommer detta att få betalas tillbaka och om det sker i en miljö där fördelningen av livets goda har blivit väldigt snett så har vi säkert konflikter som växer i vårt samhälle. Under 2020 och 2021 har regeringen presenterat en rad krispaket och extra ändringsbudgetar. Totalt landar det på 412 miljarder kronor inklusive årets sista ändringsbeslut. Kommuner och regioner har tagit del av dessa medel och enligt SCB så visar dessa överskott för 2020 på över 50 miljarder kronor. Det innebär att många kommuner kommer att redovisa ett bra ekonomiskt utfall 2020 och det kan således vara bra att vara ödmjuk inför framtiden. Det är hög tid att kraftsamla tillsammans för att få bostadsfrågan på den politiska dagordningen.

Tommy Bengtsson, Beddingestrand i april 2021

Läs mer