Samhället har gett Postnord ett uppdrag

Sista ordet om Postnords omläggning har dock regeringen och i början av detta året aviserade ansvarig minister att en ny postlagsutredning skulle tillsättas för att se över postens samhällsuppdrag och finansiering. Inget har hörts och tystnaden är inte bra när Postnord går vidare med sina planer.

Postnord skall drivas som en kommersiell verksamhet och det är lätt att förstå att kalkylen är svår att få ihop när antalet brev som skickas i vårt land har halverats de senaste tjugo åren. Dock handlar postutdelning om en del av vår grundläggande infrastruktur, alltifrån myndighetsbrev och tidningar skall komma fram.

Bredbandsutbyggnaden når inte upp till de mål som är utlovade och utanför tätorterna är det i dag knappt hälften som har tillgång till snabbt bredband. Det finns också människor i vårt land som inte är uppkopplade och enligt en studie från Linnéuniversitetet 2019 beräknas en miljon svenskar inte känna sig delaktiga i det digitala samhället.

De lever i en vardag där postkontor stängs, porto höjs, och de betalar mer och får sämre service. De är inte uppkopplade och de får bekymmer när bankkontoren läggs ner, kontanthantering försvinner och myndighetsservicen digitaliseras. I de intervjuer som Linnéuniversitet genomförde berättades det om vardagliga problem som att köpa olika biljetter. Om man gör sitt ärende via telefon och väntar på sin tur eller över disk får man ofta stå i kö och dessutom slutar det i regel med att man får betala en expeditionsavgift.

Tidningarna kommer via tidningsdistributionen och möjligheter finns för posten att kunna samordna utdelningen, vilket skulle vara förmånligt både ekonomiskt och miljömässigt.

Tommy Bengtsson

Beddingestrand i september 2020