Reflektion över livet i Sverige
Mamma och pappa måste jobba för sin överlevnad och du bakas in på dagis med samhällsvärderingar – för samarbete och pedagogisk utveckling. Underförstått vad samhället förväntar sig av dig i framtiden.
Vid sex års ålder startar nioårig grundskola med sina förväntningar och kunskaper som samhället har styrt upp sen 1800-talet och efter industrialismens behov. Med mobbing och utanförskap som vanligt inslag – tyvärr. Barnen lär sig att våld föder rädsla och respekt, tyvärr har vi inte klarat av att vända den onda trenden.
Förlängningen är gymnasiet då du ska börja tänka själv med det lilla du har kvar av egen kreativitet, någon professionell individuell uppmuntran eller pepp finns inte för alla.
Önskar att lärare fick använda kunskaper som finns bakom Idols jury som ser utvecklingspotentialen hos varje elevs framtidsmöjligheter.
Universitetet tillägnas de individer som fortfarande har styrkan eller turen att känna bekräftelse och tillräcklig vilja och kapital att läsa vidare.
Härifrån gör vi unika insatser för samhällets tjänst för att sen ifrågasättas om du ska gå i pension vi till 61, 63 eller 67 års ålder. Du känner dig slut och misslyckad, du ville så mycket mer men orkar inte längre, tyvärr har samhället inte råd med ”dyra” pensionärer vid denna ålder – åldern måste höjas.
Det finns ingen individuell frihet trots att du snart är 70 år utan att du ska straffas ekonomiskt trots 40-50 års trogen samhällstjänst.
I vår så kallade frihet tillkommer bankernas behov av att äga dig genom internet/mobiler med massor av avgifter, ett måste för att du ska kunna hantera din ekonomi enligt samhällets värdegrunder, i annat fall är du utanför samhällsgemenskapen oavsett hur du livnär dig med egenodlat, hantverk eller djurhållning och lantbruk.
Samhällets system går tydligen ut på att äga dig genom det ekonomiska systemet. De äldre äldre och sjuka står helt utanför om de inte får hjälp av sina barn eller nära anhöriga. Hur har staten lyckats skapa denna utveckling. Medmänskligt överseende för de äldre och sjuka finns inte då allt styrs av internet/bankregler, den enskilde individen har försvunnit från kartan vilket sätter sina spår i förtroende för dessa pengagalna iglar som styr vårt samhälle.
”Alla längtar efter gemenskap och medmänsklig omsorg medan den psykiska ohälsan ökar, hat och våld ökar och klassklyftorna ökar hela tiden, hur blev det så?”Lb
Du kan tydligen inte skapa frihet och självständighet på egen basis som genom hårt arbete eller mycket pengar, samhället äger dig ändå med detta system och duktiga politiker sitter i knät och skaffar sig löneförmåner på folkets maktlöshet.
Alla längtar efter gemenskap och medmänsklig omsorg medan den psykiska ohälsan ökar, hat och våld ökar och klassklyftorna ökar hela tiden, hur blev det så? Är det mammon som är orsaken i de översta leden eller ren okunskap i den snabbt växande digitala utveckling?
Har vi laglydiga blivit offer i samhällssystemets kontroll av de de brottsliga?
Medeltidens högadel har i dag ersatts av kommunpolitiker med egenändamål och begär av pengar, slår sig för bröstet och anser sig vara förmer än övriga kommuninvånares slit i samhällets tjänst. De borde först lösa katastroferna som i dag belastar oss alla innan de begär påökning av sina löner – de borde skämmas att bara ha tanken när vi går på knäna på grund av misskötsel/vanskötsel inom flera myndigheter som sjukvård, psykiatri, polis, skola och omsorg. Sverige mår dåligt och detta borde gå före lönelyften. Rasera inte vårt för detta fina välfärdsland ytterligare. Vårt förtroende för politikerna raseras snabbt men desto svårare att bygga upp igen. Gör om – gör rätt.
Lb
