GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

”Pressen på oss tonåringar måste minska”

Hur ska vi tonåringar kunna hantera press och stress från både skola, kompisar, föräldrar och från eventuella sporten samtidigt som vi förväntas hålla den falska fasaden?
Publicerad 2 juni 2022
Detta är en insändare i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Hur ska vi tonåringar kunna hantera press och stress från både skola, kompisar, föräldrar och från eventuella sporten samtidigt som vi förväntas hålla den falska fasaden? undrar en ung skribent i sin insändare.
Hur ska vi tonåringar kunna hantera press och stress från både skola, kompisar, föräldrar och från eventuella sporten samtidigt som vi förväntas hålla den falska fasaden? undrar en ung skribent i sin insändare.Foto: isabell Höjman/TT

Samhället förväntar sig av oss tonåringar att vi ska ha höga betyg, vi ska vara i toppform, ha trendiga kläder, ha många kompisar, hålla saker i ordning runt omkring sig samtidigt som man ska vara en bra vän, bra dotter/son, bra elev och ha en bra självkänsla och självförtroende. Självkänslan och självförtroendet som inte finns för många. Det är nästan omöjligt att ha denna typen av press och därför är detta något som behöver ändras på.

Jag tycker att dagens samhälle inte är rättvist anpassat för oss barn och ungdomar. Statistik från Folkhälsomyndigheten (2020) tyder på att cirka 54 procent av ungdomarna mellan 16-29 år lider av någon slags psykisk ohälsa. Statistik för psykisk ohälsa bland yngre finns inte ännu vilket jag tycker är väldigt konstigt eftersom mycket tyder på att psykisk ohälsa startar tidigare för många. Många barn och ungdomar är på något sätt stressade och ofta beror det just på press från skolan, föräldrar men även från fritidsaktiviteter. Detta gör att vi har en press på oss hela tiden och till slut så klarar många inte pressen.

Om man bara tänker på hur skolan är uppbyggd med dess system så lider många av stress för att hinna med läxor för att nå toppbetygen. Ytterligare en byggsten till denna stressen för många med svårigheter i skola eller med diagnoser som till exempel adhd och dyslexi är att man hela tiden måste försöka anpassa sig till folk som inte har dessa svårigheter. Bara en sån sak att hela tiden aktivt jobba för att passa in i skolan är för många, inklusive mig, väldigt svårt. Att förändra skolsystemet kan man göra på många sätt men självklart är detta svårt. Däremot kan samhället runt omkring skolan hjälpa till med att minska stress och press genom att minska de onödiga kraven som egentligen inte påverkar något. Till exempel så behöver man inte förvänta sig att alla runt omkring sig ska se bra ut, kroppsidealet som finns måste försvinna. Ingens mående påverkas positivt av detta och varför ska vi då låta det finnas?

Pressen från föräldrar att prestera bra i skola men även på fritidsaktiviteter är jättestor. En viss nivå av press från föräldrar är absolut viktig och bra för att uppmana men det går ofta för långt. Pressen att prestera bra i skolan är redan stor och påverkar många tonåringars mående negativt, med alla andra bidragande faktorer mår ingen bra. Självklart är det viktigt att aktivt jobba med att minska psykisk ohälsa och stressen som ofta hänger ihop, men för att delen tonåringar som mår dåligt på grund av någon av dessa behöver vi som samhälle förebygga. Förebygga psykisk ohälsa, stress och press kan vi göra på fler sätt och jag är ganska säker på att den lättaste men också viktigaste åtgärden på detta är att släppa förväntningarna och att man som vuxen måste försöka förstå oss tonåringar eftersom vi lever i ett helt annat typ av samhälle än vad de gjorde när de var i denna åldern. Detta är varför jag tycker att pressen på tonåringar måste minska i det samhället vi lever i i dag.

Lucia Pesciatini Rosén